Huvudledare

Ledare: Dags för Trump och Xi att sluta fred.

Leende presidenter skakar hand; Xi Jinping och Donald Trump.Bild: Alex Brandon
För första gången stod världens två mäktigaste män öga mot öga: den amerikanske presidenten Donald Trump och hans kinesiske kollega Xi Jinping.
Fast toppmötet i fredags på Trumps exklusiva semesteranläggning Mar-a-Lago i Palm Beach, Florida, kom att överskuggas av USA:s överraskande robotattack mot den syriska regimens flygbas Shayrat.
Det stora samtalsämnet inför mötet mellan Trump och Xi var annars hotet om en annan typ av konflikt, det handelskrig som många ser skymta vid horisonten.
Att skapa nya jobb och få tillverkningsjobb att flytta tillbaka till USA, var ett av Trumps centrala vallöften. Skulden för den amerikanska avindustrialiseringen har Trump i hög grad lagt på Kina.
Trump har anklagat Kina för att ha stulit miljontals amerikanska jobb. "Vi kan inte fortsätta att låta Kina våldta vårt land", sade Trump i ett av sina hårdare utfall under presidentvalskampanjen.
Den amerikanske presidenten anser att USA alltför länge låtit sig utnyttjas genom ofördelaktiga handelsavtal. Något av det första Trump gjorde efter att ha tillträtt var att dra sig ur TPP, ett framförhandlat men ännu inte genomfört frihandelsavtal mellan tolv länder i Nordamerika, Sydamerika och Asien. Det nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta med Kanada och Mexiko ska omförhandlas, kräver han. Förhandlingarna om TTIP, frihandelsavtalet mellan Nordamerika och EU, har Trump övergett.
När det gäller Kina har Trump hotat att införa höga tullar. Det skulle kunna utlösa ett handelskrig med svåra konsekvenser även för USA. Vilket Donald Trump rimligen också är medveten om.
Tonläget i samband med mötet var mjukare – i alla fall utåt. "Det finns tusen anledningar för Kina och USA att ha goda relationer", förklarade Xi Jinping. Donald Trump tycktes inte vara av någon annan uppfattning.
"Den liberala handelsordningen är en väldigt skör konstruktion som bygger på länders goda vilja. När någon rycker undan sitt stöd är det lätt att samarbetet faller ihop", varnar Henrik Horn, professor i internationell ekonomi, i DN.
Visserligen sker den mesta handeln mellan närliggande länder, men som ett litet, starkt exportberoende land har Sverige mer att förlora på ett handelskrig eller störningar i världshandeln än de flesta andra länder. Nästan hälften av allt som produceras i Sverige, motsvarande cirka 45 procent av BNP, går på export. För USA är andelen betydligt mindre, ungefär 15 procent.
Sedan mitten av 1900-talet har världshandeln ökat kraftigt. Detta har varit en starkt bidragande orsak till att miljoner människor världen över lyfts ur fattigdom de senaste decennierna. Inte minst i Kina.
Med finanskrisen 2008 bröts eran av ökande världshandel. 2009 vände det uppåt igen, men 2011 tappade återhämtningen fart. 2014 vek kurvan ånyo brant nedåt.
Handel leder till internationell arbetsfördelning där varje nation gör det den är bäst på utifrån sina aktuella förutsättningar – och alla tjänar på ökat välstånd. Vad som behövs idag för att få fart på världsekonomin är mer och friare handel, inte slutenhet och tullmurar.
I krig finns få vinnare men desto fler förlorare. Handelskrig är inget undantag.
Gå till toppen