Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Det är oacceptabelt att ett land som Sverige inte gör det möjligt för den som vill studera att välja utbildning utifrån relevanta fakta.”

Informationen om högre studier brister. Det drabbar framförallt dem som kommer från studieovana hem, en grupp regeringen säger sig satsa på. Det skriver Henrik Ehrenberg samhällspolitisk chef på fackförbundet Unionen, och Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv.

Runt om landet rullar nu bussar med reklam för olika högskolor och universitet. Den 18 april är sista dag för anmälan till de utbildningar som startar i höst.
Tusentals unga människor står just nu inför ett av de viktigaste val de någonsin kommer att göra – valet av utbildning.
Den 18 april är sista dag för anmälan till höstens kurser på universitet och högskolor.
Undersökningar från bland annat Universitetskanslerämbetet visar att intresse för ämnet är den mest avgörande faktorn vid valet av utbildning. Men inte långt efter, och som näst viktigast, kommer motivet att förbättra chanserna på arbetsmarknaden. Ungefär var sjätte student läser huvudsakligen därför att de annars skulle vara arbetslösa.
Att välja utbildning är inte lätt. Valmöjligheterna är oändliga. En enkel sökning på antagning.se, den sajt där man söker till högskole- eller universitetsutbildning, visar att det går att anmäla sig till 4 049 studieprogram som börjar i höst. Av dem finns 2 320 på grundnivå.
Även för den som bestämt inriktning för sina studier är det svårt att välja. Till exempel finns det 370 studieprogram inom ekonomi på grundnivå.
I den bästa av världar, eller i andra länder, går det i de flesta fall att begränsa valet ytterligare utifrån sådant som studiemiljö och möjlighet till arbete.
Danmark har ett jämförelsesystem som ger information om hur olika utbildningar står sig i konkurrensen på arbetsmarknaden, tidigare studenters arbete efter avslutad utbildning, lön efter utbildningen, vilka branscher de som har gått utbildningen jobbar inom, och om utbildningen innehåller arbetslivsrelaterade aktiviteter.
I Norge kan den som vill gå en viss utbildning för varje enskilt studieprogram få information om hur tidigare studenter upplevt sin studiemiljö, undervisningen, utbildningens koppling till arbetsmarknaden och hur många timmar i veckan studenterna lägger på utbildningen, fördelat på självstudier och lärarledda timmar.
I både Norge och Danmark har staten tagit initiativ så att de som vill läsa på universitet eller högskola kan göra väl avvägda val. För att det ska vara möjligt sker en kontinuerlig och organiserad uppföljning av de studenter som gått de aktuella utbildningarna.
På sajten studera.nu, en annan sajt än den man använder för att söka till universitet och högskolor, går det förvisso att söka och jämföra utbildningar, men informationen är bristfällig och inte sällan missvisande.
Det är oacceptabelt att ett land som Sverige, som investerar mycket i högre utbildning, inte gör det möjligt för den som vill studera att välja utbildning utifrån relevanta fakta.
Att många studenter börjar på en utbildning, hoppar av och börjar på en annan utbildning, är ett slöseri och ineffektivt både för den enskilde och för samhället. Att unga människor byter utbildning är naturligt, men det ska inte behöva bero på att det saknas relevant information.
Om den som börjar på en utbildning vet mer om den och vad den leder till ökar rimligen motivationen att genomföra studierna. Sist men inte minst drabbar bristen på information framförallt dem som kommer från studieovana hem, en grupp regeringen säger sig satsa på.
Regeringen behöver ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information dels när det gäller kvaliteten på utbildningen, dels hur det har gått för de studenter som tidigare har gått utbildningen. I uppdraget bör också ingå att alla utbildningar ska göra kontinuerliga och standardiserade studentuppföljningar och rapportera in resultatet från dem till Universitetskanslersämbetet. Resultaten ska därefter presenteras på en gemensam plats på nätet.
Svenska studenter gör ett stort antal felval, de läser länge på högskolan och även om de får arbete efter slutförda studier får de inte jobb som ligger i linje med deras utbildningar.
En del i regeringens satsning på högre utbildning måste vara att hjälpa studenter att få ut mesta möjliga av sina val. Men det kräver att det finns relevant information att basera valen på. Det gör det inte i Sverige. Att regeringen tillåter detta är direkt oansvarigt.

Henrik Ehrenberg

Mikaela Almerud

Henrik Ehrenberg är samhällspolitisk chef på fackförbundet Unionen.
Mikaela Almerud är ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen