Signerat

Tobias Lindberg: Bättre politik om Löfven gjort som May.

Underhuset röstar på onsdagen. Brittiska premiärministern Theresa May lär få det nyval hon önskar. Och hon har alla förutsättningar att stärka sin ställning när väljarna går till valurnorna den 8 juni. Hennes konservativa Tories ser ut att vinna med god marginal.
Med större parlamentariskt stöd får May också lättare att lotsa Storbritannien ut ur EU. Tories har visserligen majoritet i underhuset sedan valet 2015, men bara med ett dussin platser, vilket kan vara knappt. Så som valsystemet ser ut är det vanligt att några ledamöter trotsar partipiskan till förmån valkretsars väl.
Den osäkerheten anser sig May inte ha utrymme för under de långa förhandlingarna med unionen. Troligen var det därför hon beslutade att utlysa val – trots att hon tidigare lovat att vänta till 2020.
Theresa May tar en risk – om än avvägd sådan – för att öka sitt politiska manöverutrymme. Inte helt olikt vad statsminister Stefan Löfven (S) var på väg att göra vid regeringskrisen i slutet av 2014.
Skillnaderna är naturligtvis betydligt fler än likheterna. Löfven hade till exempel aldrig några utsikter till att bilda en majoritetsregering. Till skillnad från i Storbritannien ersätter ett extra val i Sverige inte heller ordinarie val. Dessutom avblåste Löfven hela projektet då decemberöverenskommelsen nåtts mellan regeringen och alliansen.
Sedan gick det som det gick. Decemberöverenskommelsen höll inte särskilt länge och inför höstens budgetomröstning hotar allianspartier åter att fälla regeringens budget. Det parlamentariska läget har gjort landet svårstyrt för regeringen under mandatperioden och vid åtskilliga tillfällen har det krävts eftergifter till Vänsterpartiet.
Med facit i hand finns det skäl att tro att politiken blivit bättre om Löfven faktiskt hade gjort som May – visat modet att gå till val i förtid i avsikt att stärka sin ställning.
Gå till toppen