Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Svenskarnas besatthet av renlighet kan vara en anledning till den höga elkonsumtionen.”

Det finns många sätt att framstå som renlig, skriver Tullia Jack, doktorand i sociologi vid Lunds universitet.

Det genomsnittliga antalet tvätt- och torkapparater i svenska bostäder ökade från en på 1950-talet till tre år 2000. Många har idag en tvättmaskin, en diskmaskin och en torktumlare. Men dessa maskiner, som är utformade för att spara tid, har inte haft avsedd effekt, skriver Tullia Jack.Bild: FREDRIK SANDBERG / TT
Ordet "lördag" kommer från fornsvenskans løghardagher, av løgh (tvätt, bad). Det var dagen då människor rengjorde sina kroppar och hem.
Vad som betraktas som rent och vad som betraktas som smutsigt har skiftat kraftigt under historiens gång. Idag är rengöring på intet sätt något som bara sker på lördagar.
Renlighet tar allt större plats i människors liv och förväntningarna på renhet för med sig en större förbrukning av vatten, energi, kemikalier – och inte minst tid – än någonsin tidigare. Samtidigt förändras klimatet och jordens allt större befolkning ska dela på ändliga resurser.
I Sverige konsumerar människor stora mängder vatten, energi och tid i jakten på renlighet. Nästan 70 procent av det inhemska vattnet förbrukas på disk, tvätt och personlig hygien. Mer än 100 000 ton rengöringsmedel används årligen.
Svenskarnas besatthet av renlighet kan vara en anledning till den höga elkonsumtionen i landet. Här används 13,48 MWh per capita och år jämfört med 8,03 MWh i OECD. Genomsnittet i världen är 3,03 MWh.
Det genomsnittliga antalet tvätt- och torkapparater i svenska bostäder ökade från en på 1950-talet till tre år 2000. Många har idag en tvättmaskin, en diskmaskin och en torktumlare. Men dessa maskiner, som är utformade för att spara tid, har inte haft avsedd effekt.
SCB:s senaste tidsanvändningsundersökning, som gjordes 2010, visar att män använder 7 timmar per vecka till renlighetsaktiviteter och kvinnor 11 timmar.
Betoningen av renhet leder till vad Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, kallar för hygienhets och städhysteri. Enligt henne finns det ingen anledning att oroa sig över stök och smuts. Hon menar att det är dumt att städa så mycket som människor i Sverige gör, eftersom det inte går att städa bort bakterier. Och särskilt eftersom städning förbrukar så stora mängder tid, energi och vatten.
I sommar väntas vattenbrist i delar av landet, enligt Sveriges geologiska undersökning, SGU, på grund av för lite nederbörd under vintern. Frågan är om vattenbristen är på väg att bli permanent. Nederbörden är en faktor som är svår att förutsäga i klimatförändringstider.
Renlighetsivern är en rejäl energi– och vattenslukare och därför måste vi människor ändra våra vanor.
Det finns roligare saker att göra än att överväga varenda droppe vatten och kWh energi som man använder. Lite hjälp kan man få genom bättre standardinställningar, som att ha en mindre kraftig stråle i duschen. Det finns också tvättmaskiner med viktsensorer som känner av hur mycket tvätt som läggs i maskinen. Att sänka tvättmaskinens förvalda temperatur bidrar också till energibesparingar.
Renlighet påverkas inte bara av tekniska lösningar, utan också av sociala konventioner. Vad som anses rent är avgörande för möjligheten att minska den miljöpåverkan som äger rum vid rengöring.
Renhet har en miniminivå. Är det smutsigare än så gör farliga bakterier att man blir sjuk. Men denna miniminåvå är mycket lägre än vad många tror.
Vilken samhällsklass man tillhör kan påverka vad man uppfattar som rent. Den som är angelägen om att inte trilla ner i en lägre samhällsklass kan känna sig pressad att löpa ett accelererande renlighetslopp.
Ekonomerna Kerwin Kofi Charles och Erik Hurst vid Chicago University har ägnat sig åt konsumtion och ras. En afroamerikansk familj i USA med samma inkomst och familjestorlek som en vit familj lägger cirka 25 procent mer av sin inkomst på lyxiga och synliga symboler för framgång som smycken, bilar, och kläder. De känner sig pressade till det, för att inte uppfattas som lägre stående. Med renhet är det likadant.
Det är inte längre bara överklassen som har råd att hålla sig ren. För att visa att man inte tillhör de mest utsatta i samhället är det viktigt för en del att vara extra ren och fräsch. De som tillhör överklassen har privilegiet att inte behöva bry sig och kan kosta på sig att vara slarviga och ovårdade om de har lust.
Det finns många sätt att framstå som renlig. Ett är att lägga sina resurser på att städa. Men ett annat är att tänka på miljön och klimatet och spara på tid, vatten och energi. Så här gör du:
Duscha mindre.
Diska mindre ofta.
Tvätta mindre ofta.

Tullia Jack

Tullia Jack är doktorand i sociologi vid Lunds universitet.
Gå till toppen