Aktuella frågor

Debattinlägg: ”När alternativa sanningar och faktaförnekelse påverkar beslut som äventyrar livsvillkoren på jorden, står vi vid ett vägskäl.”

Trump är inte den enda som använder alternativa "fakta" för att nå sina politiska mål, skriver professorer i Indien, Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

Ett träsnitt känt från 1800-talet som framställer en medeltida uppfattning om en platt jord. Fakta har bemötts med alternativa sanningar så länge vetenskapen har existerat. Ett tidigt exempel är föreställningen att jorden är platt, en åsikt som stod sig århundraden efter att de gamla grekerna hade bevisat att jorden är rund, skriver artikelförfattarna.
Den här texten har väckt debatt. Läs också inlägget av Stephan Borgehammar, professor i praktisk teologi, här.
I morgon, den 22 april, går forskare från hela världen för första gången ut i en samlad demonstration för vetenskap och vetenskaplighet som döpts till March for Science. Avsikten är att "hylla och försvara vetenskap på alla nivåer, från grundskolor till statliga organisationer."
Varför lämnar då vanligtvis tillbakadragna vetenskapsmän och -kvinnor sina laboratorier, kontor och föreläsningssalar för att delta i en global gatudemonstration? Svaret kan spåras till november 2016 då Oxford Dictionaries utsåg begreppet post-truth, postfaktiskt, till årets ord.
I en tid då objektiva fakta betyder mindre än känsloargument och personlig övertygelse för hur opinioner uppstår, kan den vetenskapliga världen inte förbli tyst. Vi demonstrerar för att begreppet "vetenskapligt säkerställd" ska ta tillbaka sin rättmätiga plats i den offentliga debatten.
"Postfaktiskt" är en god beskrivning av ett år då faktaförnekelse genomsyrade världspolitiken. Under sin valkampanj förnekade USA:s nuvarande president Donald Trump de överväldigande bevisen för klimatförändringar. Han stödde det felaktiga påståendet att vaccinationer orsakar autism och försäkrade att lysrör kan orsaka cancer.
Trump är inte den enda som använder alternativa "fakta" för att nå sina politiska mål. Beslutsfattare i såväl USA som Europa har marknadsfört lika lättvindiga "expertutlåtanden" för att tillbakavisa sina meningsmotståndares uppfattningar om allt från genmodifierade livsmedel till ämnen som kärnenergi och brexit. Kampanjen nyligen för att barn ska vaccineras mot mässling och röda hund, utlöste till och med i Indien motattacker på sociala medier som satte fart på en mix av konspirationsteorier, oro för säkerheten och ifrågasättanden av motiven – och visade i vilken utsträckning liv kan äventyras när fakta viftas bort.
Tidigare varningsrop som Ralph Keyes bok från 2004, The Post-Truth Era: Dishonesty and Deception in Contemporary Life (De alternativa sanningarnas era, ohederlighet och bedrägeri i vår tid), uppmärksammades knappast alls i den vetenskapliga världen.
Vi hade hört det förr, tyckte vi, fakta har bemötts med alternativa sanningar så länge vetenskapen har existerat. Ett tidigt exempel är föreställningen att jorden är platt, en åsikt som stod sig århundraden efter att de gamla grekerna hade bevisat att jorden är rund. På en del håll existerar fortfarande förnekelsen av och hånet mot Darwins utvecklingslära från 1800-talet.
"Förvirra mig inte med fakta, jag har bestämt mig!", är ett gammalt skämt som är gångbart än idag.
Men nu, när alternativa sanningar och faktaförnekelse har letat sig in i den politiska mittfåran och påverkar beslut som allvarligt äventyrar hälsan och livsvillkoren på jorden, står vi vid ett vägskäl.
Alla som anser att den vetenskapliga metoden med systematiska observationer, mätningar och hypoteser som testas (som varit grunden för människans uppfattning om sig själv och sin värld i århundraden), är samhällets ryggrad och kärna måste nu stiga fram och försvara dess centrala roll i den allmänna debatten och i beslutsfattandet.
För att nå ut till allmänheten måste vi vetenskapsmän och -kvinnor agera så att vi inte själva underblåser alternativa "fakta". Brister vi etiskt, förser vi vetenskapens fiender med ammunition. Varje publikation som bygger på falska data eller avsiktligt vilseledande slutsatser, skadar alla andra forskares trovärdighet. Granskningar måste utföras ytterst noggrant med målet att upptäcka och eliminera bristfälliga och vilseledande arbeten.
Lika viktigt är det att vi forskare blir mycket bättre på att förklara vad vetenskaplig säkerhet innebär så att allmänheten och beslutsfattarna kan förstå skillnaden mellan bevisade hypoteser och obestyrkta teorier. Vi måste också visa hur olika modeller prövas mot all tillgänglig bevisning under kontrollerade former, för att utmynna i observationer som kan upprepas och mätningar som kan göras om igen av andra forskare. Slutsatser som inte uppnåtts genom sådana noggrant kontrollerade försök kan bara behandlas som gissningar.
Forskarvärlden behöver så snart som möjligt utveckla och använda mer effektiva metoder för att ge spridning åt vetenskapliga framsteg och upptäckter, med betydelse för samhället och miljön. Ett centralt fokus bör vara att förklara och försvara metoderna och noggrannheten i grundarbetet med att samla in bevis, och i utvärderingen av dem.
Allmänheten, medierna och inte minst beslutsfattarna måste få djupare kunskap om vad vetenskap är, så att de kan känna igen och avvisa ogrundade försök att misskreditera vetenskap och forskare.
Indiens första premiärminister Jawaharlal Nehru förespråkade 1946 i sin bok The Discovery of India utvecklandet av en "vetenskaplig hållning" och den vetenskapliga metoden som livsstil.
För att bekämpa hotet från alternativa sanningar och faktaförnekelse är den hållningen viktigare än någonsin.

Stephen Matlin

adjungerad professor på Institute of Global Health Innovation vid Imperial College i London

Goverdhan Mehta

professor i kemi vid University of Hyderabad, Indien

Henning Hopf

professor på Institute of Organic Chemistry vid Technische Universität i Braunschweig, Tyskland

Alain Krief

förestår International Organization for Chemical Sciences in Development och är professor emeritus i kemi vid Namur University, Frankrike
Översättning: Karen Söderberg
Project Syndicate
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Fakta

March for Science

I morgon, den 22 april, anordnas en manifestation för vetenskapen – March for Science – i mer än 500 städer runt om i världen. I Sverige blir det aktiviteter i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå och Luleå.

Tusentals människor väntas delta och ett 70-tal svenska organisationer står bakom manifestationen. Lunds universitet stödjer March for Science och skriver på sin hemsida att närmaste marsch sker i Köpenhamn.

Gå till toppen