Åsikter

Läsartext: Vi kan inte öppna våra hjärtan utan att också öppna våra plånböcker

Det är något naivt att tro att integrationen ska lyckas om vi har svenska värderingar som utgångspunkt, skriver Git Slattery som arbetar med svenska för invandrare i Lund.Bild: Sonny Thoresen
Öppna era hjärtan, sa Fredrik Reinfeldt.
Sen då? Vad händer sen, när vi öppnat våra hjärtan? Är vi då beredda på att öppna våra plånböcker och hem för att vi förstått att det inte räcker med att öppna våra hjärtan? Är vi beredda att låna ut vårt öra till någon som behöver det en stund eller kanske en säng åt någon som annars måste sova ute? Är vi beredda på skattehöjningar som ett led i att finansiera integrationen av våra nyanlända invandrare.
För integration kostar. Den kostar pengar, den kostar tid och den kostar mänsklig välvilja för att vara en del av människors integration. Den kostar också ett stort mått av förståelse för hur stor påverkan kulturella och religiösa aspekter har vad gäller integration i en kultur som skiljer sig stort från den egna.
Det är något naivt att tro att integrationen ska lyckas om vi har svenska värderingar som utgångspunkt. Vi har stolt satt våra värderingar högst upp på agendan som de enda rätta och därför haft svårt att förstå att andra människors värderingar är lika självklara i andra delar av världen.
För att uppnå en lyckad integration måste vi hitta roten till misslyckandet och det gör vi bäst genom en djupare kunskap om maktstrukturer i andra kulturer. Det är bara då vi kan förstå alla krockar i samhället som vi i dag skyller på människors oförstånd, ignorans, bristande välvilja och girighet.
Det verkar som om våra politiker har ringa kunskaper eller dåliga rådgivare i denna fråga.
Det är också naivt att tro att särbehandling av extrema partier skulle leda till en positiv utveckling, att det skulle leda människor till en större insikt om vad som är rätt och riktigt i frågan om integration. Det är precis tvärtom. Man kan bara möta åsiktsskillnader genom kommunikation.
Så varför måste då debatten handla om för eller emot? En frågeställning eller en svårighet är väl aldrig så enkel att man kan välja sida så lätt. Varför kan vi inte se till sakfrågorna och försöka hitta bra och hållbara lösningar utan att ställa människor mot varandra? Varför kan inte samtalen i debatten ligga på en intellektuellt högre nivå än inbjudna debattörers försök att kamma hem billiga poäng genom att smutskasta andra inbjudna debattörers åsikter. Låt debatten handla om de verkliga problemen och om orsak och verkan. Låt debatten handla om hur vi kan hjälpa människor som flytt sina hemländer på ett för oss alla hållbart sätt. För hjälpa måste vi!
Men hur?
Så Fredrik! Visst var det länge sedan nu du sa de där orden och väl menat, säkert, men inte hållbart för någon, då jag sett den smärta människor bär på som inte har någonstans att bo, inte får den vård de behöver för att bearbeta sina trauman, inte får tid till återhämtning eller tid att förstå det nya landet. För fort ska det gå – för integration kostar pengar! Det kostar tid och tid är pengar! Jag har sett smärtan hos människor som väntar på en återförening med sina familjer, hur de tynar bort bit för bit och till slut mister all sin värdighet.
Så nej! Att öppna våra hjärtan räcker inte långt, kära Sverige! Öppna istället plånboken för en liten skattehöjning, glänta på dörren så någon får en bädd att sova i och ta dig också tid att lyssna på någon som vill berätta sin historia!
Vem vet? Du kanske vinner en vän och framför allt en djupare insikt om hur lyckligt lottad just du är som slipper bevisa varför du av alla människor ska få stanna i detta underbara land.

Git Slattery

Git Slattery arbetar som SFI-lärare i Lund.
Läs mer:Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen