Kultur

Helgtips: Sista chansen att se utställningen Japanomani i Köpenhamn

På Statens museum for Kunst avslöjas hur japaninfluerad den klassiskt nordiska konsten är. Annika Nordin ser verk av Zorn, Carl Larsson och Bruno Liljefors kliva fram i ett nytt ljus.

Katsushika Hokusai, "Den stora vågen" (cirka 1830-32).
En häftig förändringens våg böljade in i nordisk konst runt förra sekelskiftet. Rörelsen fick namnet Japonism och konstnären Hokusais träsnitt "Den stora vågen" blev ikoniskt.
Utställningen "Japanomania i Norden 1875-1918", visas till och med söndag på Statens museum for Kunst i Köpenhamn. Men den går Sverige förbi. Det stängda Nationalmuseet saknar lämpliga lokaler. Ingen helhetsbild av japonism i svensk konst ges därför i den matiga, självständiga katalogen. Men ett generöst inlån visas av japaninspirerade svenska konstnärer som Carl Larsson, Anders Zorn, Bruno Liljefors. Och välkända verk kliver fram i nytt ljus.
Trots mängden konst och konsthantverk, närmare hundrafemtio verk och drygt femtio konstnärer, är SMK-utställningen en vacker, överskådlig pedagogisk fullträff. Må vara att finliret mellan symbolism, syntetism och art nouveau förblir outrett, men efter fyra salar tycks japonismens estetik solklar.
Nya perspektiv, asymmetrisk komposition, platt bildrum och skarpa vinklar. Detaljer i förgrunden, horisonten försvunnen. Dekorativt, förenklat och meditativt. Fokus på naturens mikrokosmos och rörelser. Fåglar, fiskar, växter, smådjur och insekter.
De japanska målarna lärde oss att det stora vi sökte egentligen låg i det lilla, sammanfattade danske konstnären Karl Madsen, nyckelperson för japonismens spridning i Norden, vilket gav Danmark tätplats.
Det stängda Japan öppnades för handel i mitten av 1800-talet. Världsutställningen i Paris 1867 gjorde japanska konstföremål, skärmar, dockor, vykort och affischer till högsta mode på Europas varuhus. Endast ett fåtal konstnärer tog sig till Japan. Och kunskapen om landet var liten. Den nya bildvärlden, introducerades genom träsnitt i andra format, tryck och bilder infällda i paneler. Och snart spetsades målningarna med färgeffekter, solfjädrar och parasoller.
Impressionisten Monet målade norska snöklädda berg som det japanska Fuji. Van Gogh blev "gladare och lyckligare" av det japanska. Och målade intensivt snedställda streck och slingrande grenar i Nationalmuseums "Blommande akacia", 1890. Anders Zorn lät "Fröknarna Salomon", 1888, göra toilette iförda kimono. Helene Schjerfbeck föll för enkelheten och även Hammershöj tog intryck.
Impressionisten Monet målade norska snöklädda berg som det japanska Fuji. "Kolsåstoppen i Norge", 1895.Bild: ©Photo RMN/Hervé Lewandowski
På SMK avslöjas tydligt hur mycket av det klassiskt nordiska som är japaninfluerat. Inspirerat av det som författaren och konstnären Edmund de Waal kallat Västerlandets ”passionerade och kreativa missförstånd av Japan”. De oväntade vinklarna och teknikerna vävdes helt enkelt in i tidens tolkning av den egna naturen och inre stämningar. I Paris hette det att förnyelse kom från Norden. Framgångskonceptet var en fruktbar mix av japansk och nordisk estetik. Nationalromantikern Axel Gallen-Kallela målar 1889 en vit björnloka mot blånande berg och vatten, majestätisk som en finsk fura. Och Eero Järnefelts små vita vattenranunkler flyter med samma storhet som Albert Edelfelts lotuslika näckrosor. Träsnitten inspirerar Munch till att skära in ångesten i det nu ikoniska verket "Skriet", 1895. Och låna rovfågelns blick i det dramatiska, hotfulla och stilla verket "Harpy" 1898.
Anders Zorn, "Fröknarna Salomon", 1888. Edvard Munch, "Harpy", 1899.Bild: Foto (Zorn): Lars Berglund. Foto (Munch): ©Munchmuseet
Överraskande kliver Bruno Liljefors befriad från rävar, fåglar och sitt naturtema "den skyddande likheten" fram som den djärvaste, mest japaninspirerade av de svenska konstnärerna. Infäller 1887 fyra små markstudier i guldpanel. Och i en liten gråmurrig bild skjuter han fram fören på ekan som en eldröd pil.
Gå till toppen