– Folk är fascinerade, de undrar hur han vågar. Pim Fortuyn blev mördad, Theo van Gogh blev mördad, och så kommer han och säger de här sakerna.
Juridikstudenten Trisha Rodriguez dricker rosévin på ett torg i Almere. Som på många andra ställen i Nederländerna är samtalsämnet PVV:s partiledare Geert Wilders, som står inför rätta för hets mot folkgrupp. Efter ett kort anförande den första rättegångsdagen den 4 oktober sade Wilders att han inte svarar på några frågor.
– Han har snackat så mycket skit, och nu är han helt plötsligt bara tyst, säger Trisha Rodriguez.
Hela PVV verkar ha tystnat. En taleskvinna från partiet i Almere säger att inte en enda representant vill tala med Sydsvenskan.
Trishas familj är från Dominikanska republiken, ett av de områden som Wilders anser att Holland ska sluta ta emot invandrare från.
– Det är ändå bra att han tar upp vissa saker. Jag tycker att det är sorgligt att två homosexuella inte kan gå hand i hand i vissa områden. De här grupperna som Wilders snackar om accepterar ju inte bögar.
Djurskydd, rättigheter för kvinnor, större frihet för homosexuella – en del av frågorna PVV tar upp är udda för ett högerpopulistiskt parti. Men Wilders har lokaliserat en nerv i det holländska samhället.
Ända sedan ”Hollands guldålder” för 400 år sedan, då vetenskapsmän och fritänkare flockades här, har toleransen varit ett starkt holländskt varumärke.
Genom att attackera islam för att inte respektera vissa grundläggande friheter har Wilders lagt beslag på begreppet tolerans.
Slaby Mustapha tycker att Wilders har konstruerat en motsättning mellan frihet och islam.
– De flesta av oss muslimer har ju kommit hit just för att Holland är ett fritt och öppet land.
Han har stigit upp tidigt för att protestera utanför domstolen i södra Amsterdam.
– Wilders pratar ju bara om en sak. Det blir hysteriskt, säger Slaby Mustapha.
Muslimerna utgör inte ens sex procent av befolkningen, så någon invasion är det knappast fråga om, säger han. Många är inte ens religiösa.
Bredvid honom står Fokel Bax. ”Fy, fy Wilders” står det på hennes plakat.
– Han är som ett barn som försöker testa gränserna. Det är vår uppgift att säga att gränsen går här, säger hon.
De klassiska orsakssambanden bakom högerextremism passar inte in på Nederländerna.
Under hela 2000-talet har arbetslöshetssiffrorna varit bland de lägsta i Europa. Inget land är bättre på att skapa jobb åt ungdomar. Ändå har landet producerat Europas mest omtalade högerpopulist.
En förklaring är en generell högersväng i holländsk politik. Efter ett 1990-tal under en bred regeringskoalition, då reformer som homoäktenskap, fri abort och aktiv dödshjälp klubbades igenom, blev holländarna trötta på att bo i Europas liberala experimentverkstad.
Sedan sekelskiftet har antalet cannabissäljande coffee-shops minskat kraftigt i hela landet. Och idén om burkaförbud väcktes redan år 2005 av den liberala migrationsministern Rita Verdonk.
I rådhuset i Rotterdam visar vigselförrättaren Vladimir Vukasovic det han kallar lyxrummet, med en väggmålning av en stor samling flaggor. De visar alla nationer som var representerade i staden för nästan hundra år sedan.
Öppenheten är inte bara en ideologi. Den är också en affärsidé. Handel gjorde hamnen i Rotterdam till världens största, och invandringen försåg företagen med arbetskraft.
Fast nu kan det vara en bra idé att begränsa invandringen, tycker Vladimir Vukasovic, som kom från Serbien för tio år sedan.
– Det finns helt enkelt inte plats för alla. Det bor ju över 16 miljoner i landet. Och det är väldigt litet.
Är Holland fullt? Det var Pim Portuyns slogan inför valet 2002. Trångboddhetskänslan verkar gå hem hos väljarna.
Sedan katoliker och protestanter kämpade om själarna på 1600-talet har ingen religion eller befolkningsgrupp blivit tillräckligt stark för att ensam styra landet. Inget parti har heller lyckats dominera. Samhällets grupperingar har tvingats acceptera varandras egenheter.
Det är därför man i Nederländerna kan starta en religiös friskola, få den finansierad av staten, och ändå ha rätt att avvisa elever som inte delar skolans tro.
Är systemet ett exempel på tolerans, eller bara likgiltighet inför andra grupper? Holländarna börjar se på sitt land som en föregångare till internet. Ett öppet, tolerant, men också fragmenterat rum där alla sköter sina egna angelägenheter, får sin egen information från utvalda källor och helt enkelt inte bryr sig så mycket om andra.
Juridikstudenten Trisha Rodriguez tror att holländarna måste börja se annorlunda på sin berömda tolerans.
– Det är skillnad på att tolerera och att acceptera. Man vill väl inte bara bli tolererad, utan även accepterad. Jag känner mig som en del av det här samhället, men jag kan tänka mig att alla grupper inte gör det.
Hon tömmer sitt vinglas.
– Fast man måste också anpassa sig.
Kanske lever den holländska toleransen, men på ett nytt sätt. Även om de flesta holländare tar avstånd från Wilders bemödar de sig om att säga något positivt: att han tar upp en diskussion, att han vågar säga vissa saker – men de hade inte räknat med att han skulle få så stor makt.
Det är som att det just nu finns en gräns för hur mycket man kan kritisera Wilders. Att en politiker måste leva under ständigt livvaktsskydd är främmande för holländarna. Till och med mer främmande än att, som Wilders, jämföra Koranen med Hitlers ”Mein Kampf”.
– Alla har ju rätt att säga vad de vill. Det finns inget alternativ, säger Trisha Rodriguez.
Kanske tolererar holländarna inte längre allt och alla. Men de tolererar Geert Wilders.
1
Amsterdam
Rotterdam
Almere