Kulturprojekt marknadsförde Jas Gripen

MALMÖ. - Rent generellt tackar jag av princip nej till att visa mina filmer i alla "Heja Sverige"-sammanhang. Jag tackade nyligen nej till att visa mina filmer i Mexiko, eftersom det var nåt slags projekt där även Ikea, och försvarsmakten, ingick.

När Sverige fick igenom ett leasingavtal för stridsflygplanet Jas 39 Gripen till Ungern ställdes ett motköpskrav på export och investering. Under 2004 ordnar regeringen svensk-ungerska möten där skånska kulturaktörer ingår i marknadsföringen.

- Jas-affären med Sydafrika är ett likvärdigt exempel, säger Rolf Lindahl, expert på vapenexportfrågor hos Svenska freds- och skiljedomsföreningen.

Från och med år 2006 hyr Sverige ut fjorton stridsflyplan till Ungern för 6,5 miljarder. I affären ingår dock svenska motköp genom export och investeringar på 7,3 miljarder i Ungern. För att öka det svenska näringslivets intresse för landet har regeringen instiftat "Svensk-ungerskt främjandeår 2004".

"Svéduletes!", Svenska institutets (SI) stora kultursatsning i Ungern, har pågått hela året.
I mitten på oktober anordnades en barnkulturfestival med Malmödramatikern Cristina Gottfridssons "Alkohålet".
Just nu deltar Lukas Moodyssons film "Fucking Åmål" i en filmfestival.

- Om uppgifterna stämmer så är det fruktansvärt och jag blir extremt arg. Vad fan håller de på med? Mina filmer visas i hela världen, det är en omöjlighet för mig eller filmbolaget som producerat dem att detaljgranska vartenda enskilt sammanhang. Men om de här uppgifterna stämmer så kommer jag i framtiden inte att låta Svenska institutet visa mina filmer utan att först ge mig exakt information om när och var och hur och varför, säger Lukas Moodysson.

Helsingborgspoeten Bob Hansson kom nyss tillbaka från Ungern efter en poesiuppläsning i SI:s arrangemang.

- Det tragikomiska är att jag protesterade mot Jas-planen när jag var yngre, säger Bob Hansson, som inte heller han blivit informerad om en eventuell koppling mellan främjandeåret och Jas-affären.

Skånes dansteater framförde uppsättningen "Romeo & Julia" under en fyradagarsturné i Ungern i somras.
- Jag hade absolut ställt mig annorlunda till att medverka ifall jag hade fått en direktförfrågan om att göra reklam för något som Jas. Självklart. Men jag litar fullt och fast på Utrikesdepartementet och Svenska institutet, de är otroligt seriösa och jag har svårt att se att de skulle vara involverade i något direkt skadligt, säger dansteaterns chef Marie Brolin-Tani.

- Det kan kännas lite långsökt att dra så pass stora växlar som att vi skulle hjälpa till att sälja vapen.

Rolf Lindahl på Svenska freds- och skiljedomsföreningen menar att en del av den svenska satsningen med främjandeåret i Ungern är en direkt följd av Jas-affären.

Om Sverige hade fått till ett avtal med ett annat land så hade regeringen förmodligen anordnat ett främjandeår där i stället?
- Just det. Med största sannolikhet hade Sverige aldrig satsat på ett svenskt-ungerskt främjandeår ifall det inte hade varit för Jas.

- Jag vet inte när det beslöts att Sverige skulle satsa på kulturaktiviteter i Ungern, men Jas-frågan har pågått i många, många år. Kulturarrangemangen behöver inte vara direkt inkluderade, men det finns absolut en koppling, säger Rolf Lindahl.

Under senare år har svenskt näringsliv upptäckt hur kulturevenemang kan vara medskapare till bilden av ett företag och indirekt tjäna försäljningen.

Gripen Internationals informationschef Owe Wagermark säger till Sveriges Radio Kulturnytt att "Kulturen är en bra inkörsport till att diskutera vad vi har för gemensamma värdegrunder, och som sedan på olika sätt kan leda in på det vi till slut då vill göra - sälja Gripen".