Sverige vill få hem cirka 300 tungt kriminella till rannsakning och straff.
– Vi är helt i händerna på kolleger i andra länder, säger Bertil Olofsson vid Rikskriminalpolisen.
En Malmöbo är efterlyst sedan början av december misstänkt för mordet på en 31-årig gängledare i en taxilokal i Malmö.
Han tros befinna sig utomlands, men trots att polisen har tydliga indikationer på var, har man inte lyckats få honom gripen och utlämnad.
Den misstänkte mördaren är långt ifrån ensam. Närmare 300 personer, huvudsakligen män, är i dagsläget efterlysta för olika brott begångna i Sverige.
Åklagarna som efterlyst dem har inget annat val än att vänta och hoppas att de ska komma till rätta.
– Lagens arm brukar vara lång och till slut brukar den verka, säger Lars Morand vid Malmö åklagarkammare.
Att jaga kriminella utomlands kan dock vara utdragna processer. Kriminella med ekonomiska muskler och de rätta kontakterna kan hålla sig borta, i synnerhet om de är i länder utan utlämningsavtal med Sverige, berättar Bertil Olofsson, chef över den enhet inom Rikskriminalpolisen som arbetar heltid med att lokalisera efterlysta.
– Förr eller senare brukar flertalet gripas, men för att nå framgång behöver vi hjälp, säger han. Han menar att åklagare och lokala poliser inte kan göra mycket annat än att vänta och hoppas att motsvarande instanser i andra länder hjälper Sverige och lokaliserar de efterlysta.
För ett par år sedan införde Rikskriminalpolisen Ikaroslistan, en officiell förteckning över landets mest jagade kriminella.
Nyast på listan – som är svensk motsvarighet till FBI:s most wanted-lista – är en 64-årig man från södra Skåne, en företagare som jagas för mordbränder. Mannen drev egen verksamhet utanför Höllviken innan han försvann och är misstänkt för att ha eldat upp sin egen gård och för olaga hot.
Polisens sista spår av honom är när han fångades på övervakningsbilder på sin väg över Öresundsbron. Hans bil påträffades senare av lokal polis i Italien.
Beslutet att sätta 64-åringen på Ikaroslistan togs av den operativa ledningsgruppen inom Rikskriminalpolisen.
– Vitsen med listan är att tydliggöra att det finns människor som inte bör vara i frihet och för att få hjälp av allmänheten att hitta dem.
– Listan kan fungera som en blåslampa. Det har hänt att efterlysta kommit in för att de inte vill bli offentliggjorda, säger Bertil Olofsson.
64-åringen med på samma lista som en 33-åring, efterlyst för inblandning i en dödsskjutning på Gustav Adolfs torg i Malmö 2006.
Enligt Bertil Olofsson har det blivit lättare för kriminella att hålla sig undan efter Schengenavtalet med upplösta gränskontroller som följd.
– Yrkeskriminella har en livsstil som varken du eller jag skulle kunna stå ut med. Men de fixar bitarna med otrygghet och ovisshet och den ständiga piskan att riskera bli gripen var som helst. Det finns folk som hållit sig undan i tio år.
Bertil Olofsson hoppas det internationella samarbetet kan bli bättre i framtiden, med fler kriminella utlämnade till Sverige.
– I dag är vi en sammanslutning av ett trettiotal länder som aktivt har en speciell grupp med internationellt efterlysta. Det är ett samarbete som utvecklas för varje år. Över tid ska det vara knepigare att hålla sig undan.
