I Aten kan en teknokratregering vara på ingång för att lösa dödläget.
Men i Bryssel ställs nu frågan som alldeles nyss inte fick sägas högt:
Är det dags för Grekland att lämna euron?
När euroländernas finansministrar anlände till Bryssel på måndagskvällen var det tydligt att ingen önskar ett grekiskt euroutträde, men till skillnad mot tidigare slås inte frågan längre bara bort.
Konsekvenserna är svåra att förutse och ingen tror att det skulle bli lättare för grekerna än med EU:s och IMF:s tuffa åtgärdsprogram.
– Det är oomtvistat så att det grekiska folket nu måste lida för årtionden av misskötsel. Det finns ingen enkel väg för Grekland, sade Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble före mötet.
Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker konstaterade att euroländerna, ECB och IMF bidragit med betydande finansiellt stöd till Grekland, totalt 148 miljarder euro. Och viljan att stödja finns kvar.
Att Grekland skulle lämna eurosamarbetet var inte uppe för diskussion, enligt Juncker.
– Absolut ingen argumenterade för det, sade Juncker på en sen pressträff i Bryssel.
– Det är helt klart att vi vill att Grekland ska vara kvar i eurosamarbetet, intygade också EU-kommissionär Olli Rehn, som påminde om att Grekland måste fullfölja sin del av avtalet.
– Greklands framtid ligger mer än någonsin på de grekiska politikernas axlar.
Om Grekland överger euron skulle företag slås ut och hushåll drabbas hårt, konstaterar kreditvärderingsinstitutet Fitch Rating, som tror att detta scenario kan ge två års djup recession i hela eurozonen och sänkta kreditbetyg för euroländer som i dag inte har några påtagliga finansiella problem.
Den möjliga smittoeffekten på andra euroländer är en av orsakerna till att finansministrar med allt mindre tålamod med grekiska problem ändå inte bara kapar förtöjningarna och låter Grekland driva fritt, bäst det vill. Visserligen har EU byggt upp en finansiell brandvägg nu, men risken finns ändå att fler länder dras med.
Alla pekar nu mot Aten och säger att det hänger på grekerna själva hur det blir.
Där fortsatte president Karolos Papoulias de hittills fruktlösa försöken att skapa en koalitionsregering under måndagen. På kvällen sade det socialistiska partiet Pasoks ledare Evangelos Venizelos att det finns förslag om en ny regering helt bestående av teknokrater. Något som han stödjer. Samtalen med presidenten skulle fortsätta på tisdagen.
Om det i stället skulle bli nyval i juni väntas stödet för Alexis Tsipras och hans vänsterparti Syriza fortsätta uppåt. Syriza blev näst störst i valet i maj, genom att kräva att stödprogrammen från EU och IMF rivs upp och att åtstramningar ersätts av stimulansåtgärder. Men i så fall är det slut med nödlånen och då kan landet snart tvingas att trycka upp en egen valuta.