Den nya skollagen hindrar inte att skolorna håller skolavslutning i kyrkan – men det får inte förekomma några konfessionella inslag. Det betyder ingen bön, ingen trosbekännelse eller välsignelse.
Många präster protesterar mot nyordningen.
– De flesta förstår att jag inte kan låta bli att tala om Gud, eftersom jag inte är neutral. Jag är präst, säger Berth Löndahl i Bunkeflo församling.
Han kan inte gå med på de krav som skollagen numera ställer på skolavslutningarna. Ett par skolavslutningar ska hållas i Bunkeflo kyrka i år, men Berth Löndahl motsätter sig starkt att någon utomstående ska kunna förbjuda att man talar om Gud i en kyrka. Att i förväg vara tvungen att redovisa vad han säger som präst är inte heller förenligt med yrkesintegriteten, menar han.
– När jag kommer till skolan får jag ställa upp på deras normer, när de kommer till kyrkan får de ställa upp på våra. Det håller även en stor majoritet av föräldrarna med om, säger han.
I höstas debatterades frågan intensivt på kyrkomötet, Svenska kyrkans motsvarighet till riksdagen. En grupp tyckte då att kyrkor ska kunna upplåtas till icke-religiösa sammanhang, något som många präster starkt motsätter sig. Det beslutades att kyrkan ska ta fram ett underlag med råd till församlingarna om hur frågan ska behandlas.
Även avslutningssångerna ligger risigt till sedan den nya skollagen trädde i kraft. Bland psalmerna i psalmboken är det bara några få som godkänns.
– Det finns sånger som har en traditionell koppling till skolavslutningen. Att sjunga "Den blomstertid nu kommer" är mer att betrakta som ett traditionellt än ett konfessionellt inslag. Men hur många psalmer som har den ställningen, de finns att räkna på ena handens tumme, säger Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolverket.
Prästen får tala på avslutningen, men måste hålla sig från allt som handlar om att bekänna en tro.
– Om prästen vill göra det, måste rektorn fatta beslutet att inte ha avslutningen i kyrkan, säger Claes-Göran Aggebo.
Den nya skollagen är tydligare i sina skrivningar om vad som får förekomma och inte på en skolavslutning. Och nu finns det kyrkoherdar som nekar de närbelägna skolorna att komma till kyrkan för att hålla avslutning.
I Broby har kyrkan sagt nej till eleverna från de två skolor som tidigare har haft avslutning där. Och i Lunds stift har stiftsadjunkten Nina Karemo haft diskussioner med församlingar som känner oro för de premisser som gäller och inte vet hur de ska tolkas.
– De kollegor jag jobbar med vill hålla dörrarna öppna så mycket som möjligt och föra dialogen med skolan. Me n gränsdragningen mellan religion och kultur är inte självklar, säger hon.
För ett par år sedan ville Kävlinge kommun inte låta skolorna se den levande julkrubba som församlingen satte upp.
– Det är en sorg för mig att lagen har skruvats åt. Skollagen har en tendens att fostra oss till religiösa analfabeter. Om man inte är trygg i sin egen mylla så blir man osäker när man möter människor från andra religioner och kulturer, säger Nina Karemo.
Foto: Lars Brundin