Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Älskade bibliotek

Älskade bibliotek
Malmö stadsbibliotek där det gamla speglar sig i det nya.BILD: Peter Frennesson

Älskade bibliotek

Huvudledare.

Malmös stadsbibliotek vill nå nya grupper. Inget fel i det. Men det är svårt att bli älskad av alla, även för ett Darling Library.

På lördag öppnar Balagan, Malmö stadsbiblioteks nya avdelning för barn i åldern 9–12 år: 170 kvadratmeter med kojor, datorer, bokhyllor som går att klättra på och olika labb för skapande.

Bibliotek är traditionellt en plats där ordning härskar. Facklitteratur där, skönlitteratur här. Böcker uppställda efter ämne och i bokstavsordning.

Balagan betyder kaos, eller oordning.

Det kan nog betraktas som ett litet tecken i tiden. Ytterligare ett.

Förändringens vindar har blåst genom Malmö stadsbiblioteks rum och salar de senaste åren.

Det har röjts för att ge luft och ljus. Inte minst har det gått ut över bokbeståndet. Sommaren 2009 rensades tonvis med dammiga volymer ut. Och maldes ner.

Detta, att böcker blivit en ballast för biblioteket, var en symbolik som inte gick förlorad på alla.

De pågående förändringarna är en del av en strategi med namnet ”The Darling Library in the World”. Enkelt sammanfattat går den ut på att locka till sig fler och framför allt nya kategorier av besökare. Stadsbibliotekarie Elsebeth Tank vill att hennes bibliotek ska älskas av alla och användas av alla.

Stadsbibliotekets egen årsanalys innehåller en rad siffror som borde få både ansvariga politiker och biblioteksledning på gott humör: 2011 slogs rekord i antalet fysiska besökare – 934 644 stycken, utlåningen av skönlitteratur för vuxna steg med 11,5 procent, utlåningen på avdelningen Barn och Unga med 21 procent, antalet digitala besök till webbkatalog och hemsida ökade kraftigt.

Och det finns de som verkligen älskar biblioteket, inte minst de cirka 14 500 ”superanvändare” som de senaste åren svarat för drygt hälften av utlåningen.

Men deras kärlek är inte fullt ut besvarad.

Stadsbibliotekets personal skulle gladeligen kunna ägna all sin tid åt dem som redan idag är aktiva biblioteksanvändare, konstaterade Tank i en artikel i Sydsvenskan i tisdags.

Men det ser stadsbibliotekarien som en felaktig prioritering. Elsebeth Tank är mer intresserad av att ”bygga upp relationer till den majoritet av Malmöborna, som ännu inte har upptäckt hur biblioteket kan bli en viktig resurs i deras liv”.

Därför är hon också kritisk till att politikerna bestämt att Stadsbiblioteket ska öka sina öppettider. Det är, anser hon, en felsatsning, åtminstone i dagsläget. Det minskar möjligheten att nå dem som inte använder sig av bibliotekets tjänster.

Stadsbiblioteket – och biblioteken ute i stadsdelarna – fyller en viktig funktion i Malmö. Även traditionstyngda institutioner måste följa med sin tid.

Men utvecklingen mot allaktivitetshus och upplevelsecenter når någon gång en punkt där verksamheten avlägsnat sig alltför långt från folkbibliotekens ursprungliga uppdrag: att främja och stimulera till läsning, utbildning och kultur. Uppdraget är lika angeläget idag som någonsin.

Det finns en poäng i att ta bättre hand om dem som redan hittat biblioteket.

Den som vill vara allas älskling riskerar att till slut inte älskas av någon.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu