Malmö kan bli en stark skolkommun. I den nya mer samlade skolorganisation som är på gång finns möjligheterna. Politikerna måste ge förutsättningar och sätta ribban.
Jag tror att Malmö kan komma med i den tiondel av landets skolkommuner som ligger i topp.
Malmö står inför stora utmaningar när det gäller barn och ungdomars lärande och resultat i skolan. Idag uppnår inte drygt 20 procent av eleverna i årskurs 9 behörighet till gymnasieskolan. Och allt för många lämnar gymnasieskolan utan slutbetyg. (84 procent får slutbetyg inom fyra år).
Förslaget till en ny skolorganisation gör att Malmö får en mer likvärdig skola och en skola där fokus är på kunskap och lärande. Men det absolut viktigaste Malmö kan göra för att förändra skolans resultat är att satsa på ledarskapet. Förskolechefer och rektorer kan genom sitt ansvar och sina befogenheter lyfta barns och ungdomars resultat i förskola och skola.
Den nya skollagen lyfter fram och skärper ledarskapets ansvar och befogenheter. Men lagen måste åtföljas av en kommunal satsning.
I Malmö måste rektorerna få nödvändiga organisatoriska förutsättningar. De måste avlastas så att de inte behöver syssla så mycket med administration och få ett rimligt personalansvar så att de i det dagliga arbetet kan möta, leda och samtala med dem de är chefer för.
Rektorerna måste ha kunskap om sina elever. Omvänt ska eleverna veta vem som är deras rektor. Enligt skollagen har rektorerna ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet där eleverna fortlöpande får återkoppling på sitt arbete och sin utvecklig.
Forskningen visar att ledarskapet i skolan är avgörande för elevens resultat. Också i Malmö är det uppenbart att de skolor som lyckas vända skolans resultat i en positiv riktning har en aktiv och tydlig skolledning med visioner.
Om Malmö skall lyckas förbättra resultatet i de kommunala skolorna måste rektorerna få organisatoriska förutsättningar för att prioritera det pedagogiska ledarskapet, där alla i skolan arbetar utifrån en gemensam vision och värdegrund.
Rektorn måste likt en förbundskapten i fotboll bygga en laganda där skolan präglas av ett tydligt fokus på kunskap och lärande. Och rektorn måste vara ute i undervisningen och stötta såväl lärarens arbete som analysera elevens förutsättningar i inlärningen.
Elevernas inre motivation och kraft måste bättre tas tillvara i skolan och utvecklas så att de tror på sig själva som aktiva samhällsmedborgare på väg mot fortsatta studier eller arbete.
Arbetsformerna i skolan måste utvärderas regelbundet och lärarna i arbetslagen ta fullt ansvar för elevernas lärande.
Kvalitetsarbetet, bland annat att eleverna känner till sina resultat och vad de ska göra för att förbättra dem, skall involvera alla i skolan. Kvalitetsarbete ger en tydlig bild av skolans styrkor och förbättringsområden vilket bildar grunden för skolans utvecklings- och förbättringsarbete.
Jag ser rektorerna som elevernas främsta försvarare och företrädare. Skolan måste präglas av denna goda relation och genomsyras av en tydlig värdegrund kring ledorden demokrati, ansvar, respekt och tillit, som synliggörs i det dagliga arbetet.
Tydliga regler och normer bildar fundamentet i skolan som en mötesplats där mångfalden är en styrka. Varje elev måste bli sedd och respekterad för den hon eller han är. Alla elever måste ges förutsättningar för att lyckas och utvecklas under sin skoltid. Det är viktigt att höga förväntningar på elevernas lärande genomsyrar all undervisning.
Skoltiden skall präglas av en stark känsla av samhörighet, engagemang och delaktighet. Goda relationer mellan chef och medarbetare skapar goda relationer mellan lärare och elev. Goda relationen smittar av sig och skapar engagemang och samhörighet. Goda relationer är en av de viktigaste faktorerna i en framgångsrik skola.
Som utbildningsdirektör under 11 år i Malmö och snart ordförande Sveriges skolledarförbund är det min åsikt att rektorerna är landets viktigaste chefer.
Politiker, styrelser i fristående skolor och förvaltningschefer måste satsa på ledarskapet inom förskola och skola – då skapas möjligheter för en positiv utveckling.