Det handlar om naturvetenskap. Och den senare synen gör sig åter påmind när höstterminen nu börjar.
Bara var femte ny gymnasieelev börjar på ett teknik- eller naturprogram. Regering och näringsliv är eniga om att det behövs fler på dessa utbildningar, men kampanjer till trots förblir söktrycket lågt.
Enligt radions Vetandets värld igår kan lektionernas utformning vara en viktig förklaring. Eleverna uppfattar undervisningen som för abstrakt. På högstadiet fokuserar lärarna mest på begrepp som atomer, molekyler och elektricitet.
”De kommer väldigt långt ner på elevernas intresselista”, säger forskaren Magnus Oskarsson.
Lösningen är knappast att göra avkall på grundläggande faktakunskaper, men möjligen att lära ut dem på annat vis. Det kräver skickliga pedagoger.
Regeringen satsar nu 148 miljoner kronor under fem år för att utveckla skolundervisningen i naturvetenskap och teknik.
Välkommet – men inte tillräckligt.
Så få vill idag utbilda sig till lärare i dessa ämnen att Statistiska centralbyrån varnar för stor framtida brist på behöriga pedagoger. Med tanke på lärarnas löneläge förvånar det inte att många talanger väljer andra banor. Oroar gör det däremot.
Björklund har rätt i att naturvetenskapliga kunskaper är avgörande för Sverige.
Men ett land som inte satsar mer på sina lärare riskerar att få den naturvetarkår det förtjänar.