Nästa år väntas 54 000 personer söka asyl i Sverige. De som riskerar att avvisas har rätt till juridisk hjälp av ett offentligt biträde.
Nu har Statskontoret på regeringens uppdrag utrett hur dessa ombud utses av Migrationsverket.
– Processen är inte rättssäker. Risken att olämpliga biträden utses är stor, säger utredaren Peter Ehn.
Enligt Statskontorets kartläggning är 1 200 personer aktiva som offentliga asylbiträden. De flesta är advokater eller biträdande jurister vid advokatbyråer. Men tvåhundra biträden har en annan bakgrund.
– Faktum är att vem som helst kan sätta upp sig på Migrationsverkets lista över biträden. Man behöver inte ens vara jur kand, säger Peter Ehn.
En viss sållning sker centralt. Migrationsverket har även en "svart lista" över biträden som misskött sig och bedöms olämpliga. På den finns i dag 22 namn. Hälften av dem har missat tidsfrister för att överklaga ett beslut eller skicka in handlingar, vilket kan få ödesdigra konsekvenser för klienten.
Men det finns också exempel på ännu grövre saker:
• Ett biträde svartlistades för att han tog betalt av sin klient, trots att han i vanlig ordning var avlönad med skattemedel.
• Ett ombud somnade mitt under en förhandling.
• Ett juridiskt biträde från Lund hamnade på svarta listan sedan han skrivit nedlåtande om svarta och muslimer på sin blogg: "Muslimer förökar sig som kaniner och vill ta över Europa".
När ett nytt asylärende inleds vid Migrationsverket utses det offentliga biträdet av en lokal enhet. Söker en person asyl i Malmö är det alltså en asylhandläggare i Malmö som väljer ut biträdet.
Det är en ordning som tidigare kritiserats rent principiellt, eftersom Migrationsverket ju utser sin egen motpart.
Men allvarligast, hävdar Statskontoret, är att valet av biträde ofta går på en höft – och att praxis varierar kraftigt runt om i landet.
Den handbok som Migrationsverket centralt gett ut följs sällan.
Ofta struntar lokala enheter att kräva in meritförteckningar från biträden.
När en asylsökande själv valt ett visst ombud vågar verkets tjänstemän ibland inte välja bort den personen, även om ombudet är uppenbart olämpligt. "Det finns även en oro för att beskyllas för godtycklighet och för att favorisera vissa biträden och undvika dem som är "besvärliga" för Migrationsverket, skriver Statskontoret i rapporten.
Ytterst är det naturligtvis den asylsökande som drabbas av ett dåligt biträde.
Nu vill Statskontoret öka rättssäkerheten med en ny ordning: Rättshjälpsmyndigheten i Sundsvall ska ta över ansvaret för lämplighetsprövningen av Migrationsverket.
– Det blir en stor förbättring om en central myndighet samlar in cv och annat material och gör en grundläggande bedömning av om ett biträde är lämpligt, säger Peter Ehn.