Annons:
onsdag 22 maj 2013
Annons:

Holmström: Stjälper hjälpen

Annons:

Ute på motorvägen ställer jag in fart­hållaren på 110 km/tim och avståndshållaren på tre sekunder.

Jag tycker in knappen som aktiverar systemet som styr tillbaka bilen om jag skulle komma över en vit linje och inte blinkar.

Jag kollar att döda-vinkel-varningen är påslagen.

Trötthetsvarnaren behöver jag inte tänka på. Den är standard, alltid aktiv och reagerar om bilens dator tycker att jag börjar köra för annorlunda.

Så kan jag sätta mig tillrätta bakom ratten, ­knappa in en bra radiokanal eller ladda bästa cd-skivan.

Och inte göra någonting förrän den feldoserade kurvan i Jönköping och lite senare när det är dags för Hugos isterband med stuvad potatis på Gyllene Uttern vid Gränna.

Tillbaka på motorvägen är det bara att ställa in ­systemen igen och jag behöver faktiskt inte röra dem innan jag ska svänga av E 4 i Stockholms södra förorter. Förresten behöver jag inte göra någonting där heller, inte ens när jag stannat för rött vid Huddinge­vägen. Alla system drar igång igen när jag kör iväg.

Framtidsvision?

Nej, i allra högsta grad verklighet på en lyxiga bilar som Mercedes M-klass.

Standard eller tillval på dem idag.

Standard eller tillval på mindre bilar i morgon.

Det är så utvecklingen brukar se ut.

När Mercedes A-klass välte och utrustades med antisladdsystem fanns det bara på en bil på marknaden, Mercedes flaggskepp S-klass. Det var 1997.

Idag är det standard på i stort sett alla bilar. I Sverige säljs knappt en bil utan antisladd.

Euro Ncap, som krocktestar och säkerhets­bedömer bilar, har lagt till det som krav för toppbetyg, liksom fart­begränsare och bältes­påminnare.

Nu diskuterar Euro Ncaps styrelse – med Trafikverkets säkerhets­experter Claes Tingvall och Anders Lie – hur man ska gå vidare, vilka system som ska läggas till. Och det är just de som finns på ”min” Merca.

Adaptiv farthållare, som håller avstånd till bilar framför, med autobroms, som bromsar in bilen helt eller delvis när det är fara för krock eller påkörning av en gående, är nog närmast.

Med tiden också avåkningsvarnare, döda-vinkel-varnare och trötthetsvarnare när man är överens om vad den ska reagera på, hela körbeteendet, ratt­rörelser, ögonaktivitet eller något annat.

När allt flyter på är givetvis alla system bra, men det är lätt hänt att de passiviserar, tar bort förarens fokus på själva bilkörningen.

För om det händer något oförutsett, ett barn eller ett djur som plötsligt springer ut, en bilist som gör fel, då hjälper inga säkerhetssystem.

Då är det en alert och aktiv förare som kan reda ut situationen.

Annons:
Annons:

Författare: Lasse Holmström
Publicerad 24 februari 2012 15.37
Uppdaterad 25 februari 2012 06.30

Annons:
Lasse Holmström - Krönika
Annons:
Annons:
Läsarpulsen
Bloggar
Annons:
Poddradio

”En sjuhelvetes match”

Poddradio. Om skillnaden mellan derbyn.

Inte bara rätt låt vinner

Poddradio. Många vinnare.

"Jag är orolig för att inte hinna"

Poddradio. Maria Lindberg om sin ständiga kamp.

Toppnyheterna just nu