– Ja, det kan man undra. Vi har precis ställt på den, men det blir nog lite
cruising i sommar. Den 7 juni ska vi förresten till tisdagsträffen i
Löddeköpinge och visa upp den tillsammans med två andra Midas som finns här
nere, en i Malmö, en på Råå.
Varför just en Midas?
– Jag har haft hundratals bilar genom åren, varav femtio hundkojor. En kompis
till mig har en röd Midas och Lena sa ”en sån vill jag också ha”. Vi hade
tittat på en på en resa och bestämde oss för den när vi satt hemma i
trädgården.
Var fanns den?
– En privatperson i Chapel-en-le-Frith, inte långt från Manchester, hade
tröttnat på den och skulle köpa en MK2 i stället.
Var den dyr?
– Vi fick den för 2 700 pund, runt 30 000 kronor. Ett bra pris för en
välvårdad bil, även om den stod uppallad på fyra tegelstenshögar när vi kom
dit.
Har du haft några problem med den?
– Ja, när vi körde hem den från England var det lite nervöst. Den hade stått i
tre år och ägaren hade hällt fel olja i den, men vi tog det lugnt. Resan tog
dubbelt så lång tid som den borde. Innan vi ställde på den nu har vi bytt
skivor, bromsbelägg och kulbultar. Och även oljan förstås.
Hur kul är den att köra?
– Mycket! Sportig med fin vägkänsla, Dessutom är den bekväm och rymlig med ett
stort bagageutrymme. Och inte minst är den unik.
Men det är väl Volvon som är bruksbilen?
– Ja, det är den vi kör till vardags, till och från jobbet och inte minst till
Storbritannien. Vi är där minst en gång om året, några år två–tre gånger
till och med. Vi gillar den brittiska livsstilen och gemytet och har fått
många vänner under alla resor dit.
Har du förresten bara haft engelska bilar?
– Nästan, men jag har också haft en Renault 4, en Chrysler Valiant och så har
vi ju Volvon nu. Så det har inte bara varit engelskt.
Till sist, Ola: Vad hade du köpt om du hade haft obegränsat med pengar?
– En liten engelsk bilfabrik, helst Alternative Cars som äger Midasmärket ...