LANDSKRONA. Viktigaste trafikfrågorna?
– Attityder, rattonykterhet och hastigheter. Det finns en hänsynslöshet, en
egoism och en laglöshet i trafiken som vi inte sett tidigare. Många slår sig
fram, bryter medvetet mot lagar och regler utan att tänka på andras liv och
lem. Jag är förvånad att det inte händer mer där ute.
Är det på grund av bristeri dagens körkortsutbildning?
– Jag tycker man borde införa en återkoppling i systemet, inte bara att man
byter ut sitt körkort vart tionde år. Trafik är det enda i samhället som
berör alla, en miljö man inte kan undgå, utan möter på ett eller annat sätt,
men som man kanske har olika förhållningssätt till beroende på i vilken
tidsålder man befinner sig.
– Det behövs någon form av fortbildning. Vad som är viktigt när man är 18 år
är en sak. Så blir man 28 och står i begrepp att skaffa barn och tänker på
annat, t ex hur man ska ha bältet när man är gravid. Så får man barn och
behöver reflektera över det. Så kommer en tid när man blir lite äldre och
behöver veta hur det påverkar en i trafiken.
Hur tänker du dig det?
– Att man exempelvis vart tionde år kallas till en repetition, blir
uppdaterad om vad som hänt sedan sist. Kanske en synkontroll. Man går
exempelvis två utbildningstillfällen fördelat på teori och praktik två
timmar per gång på en trafikskola, ett bildningsförbund eller någon annan
instans som har i uppdrag att sköta uppföljningen.
Ett nytt prov?
– Jag tror reflexionen och avstämningen är det viktigaste, men upptäcker man
grava fall av brister i de krav som finns för att ha körkort så ska det
kunna leda till att man inte får behålla det.
Nollvisionen?
– Generellt är den bra. Den markerar en syn, men alltför ofta resonerar man
om att ”vi är så bra i Sverige”. Ibland kan man få intrycket att vi nästan
gjort allt vi kan, men det har vi inte eftersom så många dödas och skadas i
trafiken. Vi måste börja skjuta prick mer, titta mer på olyckstyper,
analysera orsaker och verkan, studera skillnaderna mellan män och kvinnor.
Varför dödas fler män? Vi har jobbat mycket med vägar och fordon. Nu måste
vi fokusera mer på föraren.
Och då faller det tillbakapå körkortsutbildningen?
– Jo, kritiken drabbar ofta oss, men det finns fler aktörer och fler och
fler övningskör privat och kör också upp privat.
– Körkortssystemet är idag uppbyggt så det gynnar dem som hittar kryphålen
och det är uppbyggt för mycket på att klara proven, men hur ser det ut dagen
efter? Varför dödas och skadas så många unga med färsk körkortsutbildning?
Eller är det så att de inte alls har den kunskap som är viktig för att de
chansat sig fram. Varför drabbas så många killar som klarar uppkörningen
bra? Frågan är vad proven egentligen mäter? Som jag ser det är det bara ett
stickprov.
– Jag vill inte ha bort den privata övningskörningen, men koppla den gärna
till en obligatorisk undervisning på trafikskola. Introduktionsutbildningen
för handledare och den som ska ta körkort är ett stort steg, men det räcker
inte.
– Sedan måste vi få in mer mörkerkörning, träning på omkörningar och
vänstersvängar, mer utbildning om alkohol och droger. Vi måste också få en
stegvis körkortsutbildning som i Finland med en obligatorisk teoriutbildning
med fokus på det riskfyllda, det som ungdomar oftast råkar ut för.
Trafik i vanliga skolan?
– Inte bara i skolan, utan en trafikantutbildning från vaggan till graven.
Trafik ska finnas med i största allmänhet i dagis, på olika stadier i skolan
ska man prata cykel, moppe och motorcykel, och så vidare. Inte en massa
regler och lagar för barn, utan mer reflektera med dem och väcka deras
tankar. Det tror jag samhället har igen på fler sätt och i synnerhet när det
är dags för körkort.
Det är många kvinnor som är makthavare i trafiken idag, Åsa Torstensson
som ”trafikminister” i den nya borgerliga regeringen, Ulrica Messingi den
tidigare s-regeringen, Maria Spetz vd på Motormännens riksförbund, Monica
Öhman vd på NTF och du själv ordförande i STR. Spelar det någon roll?
– Ja, det tror jag. De mjuka frågorna får mer plats, till exempel att vi kan
prata attityder, medan män generellt kanske är mer intresserade av plåt,
vajer och vägar. Jag tror också att vi blir lyssnade till på ett annat sätt.
Ska vi ha ett trafik-departement?
– Ja, risken finns att trafikfrågorna drunknar i det gigantiska
näringsdepartementet.
Zebralagen?
– Den har onekligen påverkat körkortsutbildningen. Intentionen med att
fordon ska väja för gående på obevakade övergångsställen var bra och
självfallet ska vi värna om fotgängarna, men man kan inte lita fullt ut på
dem. Ändras inte de gåendes attityder borde man fundera på att ta bort
zebralagen.
Cyklister?
– Att cykla är nyttigt för hälsan och miljön, men tyvärr har cyklister inte
alltid koll på vad som gäller i trafiken vilket också leder till olyckor.
Man borde kunna separera cykeltrafiken mer från den övriga trafiken.
Motorcyklister?
– En del tar körkort för motorcykel. Andra har fått det på köpet när de tog
körkort för personbil. Jag tycker man borde ta bort AB-behörigheten för de
som tog bilkörkort och automatiskt fick rätt att köra mc. Motorcykel är
kanske det svåraste fordonet att klara i trafiken idag och det krävs
individanpassad utbildning för det.
Äldre i trafiken?
– Nästa år finns 1,7 miljoner människor i Sverige som är över 65 år. De
flesta av dem tog körkort i en annan trafikmiljö, många av dem före 1967 när
vi hade vänstertrafik. De har krav på mobilitet, men på något sätt borde man
kunna uppdatera dem. Vi kallas ju till tandläkaren, så varför ska man inte
kunna kalla in människor för att fräscha upp sina trafikkunskaper.
Andra kulturer i trafiken?
– Invandrare kör inte sämre och är kanske inget stort problem, men många
kommer från länder med helt annan syn på trafik och trafiksäkerhet, till
exempel när det gäller användning av bilbälte. Någon form av utbildning i
vår trafikkultur och i våra trafikmiljöer borde kanske införas.
Alkolås?
– Egentligen ska det inte vara möjligt att sätta sig bakom ratten när man
druckit. Vi borde ha spärrar för att inte göra det, men nu är det som det är
med 150 döda i alkoholrelaterade trafik-olyckor varje år. Då är alkolås bra
och nästa år är STR:s vision att alla våra trafikskolebilar ska ha alkolås.
Den 1 oktober höjdes trafikböterna kraftigt. Hur kan det påverka
trafiksäkerheten?
– Risken att få höga böter och kanske körkortet indraget får säkert många
att tänka efter, men vi måste bygga in morötter i systemet också, premiera
de som sköter sig och det är de allra flesta. Vi kanske ska titta på
försäkringssystemet som i Norge. Plånboken är en bra morot.
Trafikpolisen?
– Självfallet spelar de en roll, om de syns, men tyvärr ser man dem i så
ofta.
Hastighetskameror?
– Klart de dämpar farten. Däremot tror jag inte så mycket på kameror i
tätorter. De gör nog bara att trafikanterna väljer andra vägar.
– Fast egentligen är alkolås, böter, trafikpolis och hastighetskameror bara
bevis på att vi inte lyckats påverka attityder. Där har vi ett stort jobb
framför oss på olika plan i samhället.