STOCKHOLM. Ännu dyrare diesel. Och billigare bensin.
– Men det tror jag knappast statsmakterna tillåter när man vill få ner
koldioxidutsläppen, säger Göran Lindblå, arbetande styrelseordförande i OKQ8.
OKQ8 är landets största oljebolag.
Flest stationer.
Säljer mest bensin.
Sedan drygt elva år har Göran Lindblå – först som vd och koncernchef i OK,
sedan som arbetande styrelseordförande i OKQ8 – varit högste chef.
Vägen dit är minst sagt annorlunda.
Från journalist på sex olika tidningar till direktörsstolen.
– Men jag är absolut inte karriärist, utan har bara varit på rätt plats vid
rätt tillfälle och har visat resultat. Och jag känner mig fortfarande som
murvel, säger han och sträcker ut sig i fåtöljen i det stora
direktionsrummet högst uppe i huset på Sveavägen i Stockholm där OK och alla
dess verksamheter håller till.
Hur är det att vara oljebolagschef i en tid när är alla oroar sig för
klimathotet och pratar miljö?
– Jag möter inget förakt, men det är ett ämne som berör. Folk är
intresserade och jag försöker förklara vår roll och hur det hänger ihop,
till exempel att vi jobbat med miljöfrågor i 50 år.
– Då var det värre 1999 när oljepriset drog iväg och bensinen passerade tio
kronor litern. Då fick man verkligen stå till svars.
Nu är det dieselpriset som drar iväg och har i veckan legat över kronan
högre än bensinen, från att alltid ha varit betydligt billigare. Hur
förklarar du det för alla – och det är runt hälften av alla bilköpare idag –
som valt en dieselbil?
– Orsaken är att efterfrågan på diesel ökat kraftigt. Det har varit
högkonjunktur och mer transporteras med tunga dieselfordon. Samtidigt är
produktionskapaciteten globalt begränsad. Fortsatt hög efterfrågan på diesel
ökar överskottet av bensin. Det är så redan idag att ett visst överskott på
bensin i Europa exporteras till USA.
– Enligt en färsk rapport får vi på lång sikt, kanske redan inom några år,
ännu högre dieselpris och lägre bensinpris, men statsmakterna tillåter nog
inte att det slår igenom till konsumenterna, eftersom man jobbar med att få
ner koldioxidutsläppen.
Finns det något tak på bränslepriserna?
– Nej, men det är inte bara produktionspriserna som avgör, utan också
beskattningen. Bensin och olja är idag statsfinansiella styrmedel. Jag ska
inte recensera det utan kan bara gilla läget. Vi gör i alla fall idag
omkring 15 öre i förlust per liter på macken.
Är det därför macken är så mycket annat än bensinstation numera?
– Ja, det gäller att hitta andra intäkter och läsa av brinntiden på olika
saker. Förändringar sker snabbt. Video och telefonkort var stort ett tag.
Livsmedel tappar nu. Idag kan det i stället handla om fastfood, posttjänster
och spel. I morgon kanske utskänkning av sprit och apoteksverksamhet. You
name it.
– Sedan har vi gör-det-själv-biten, tvätten, uthyrning av bilar och släp. Vi
måste också addera andra tjänster som att erbjuda försäkringar och sälja
pelletts.
För 40 år sedan fanns det nästan 9 000 bensinstationer, idag runt 3 500,
många av dem automatstationer. Varför?
– Enligt branschen är det verkliga behovet idag mellan 2 000 och 3 000,
säger Göran Lindblå och pekar på några orsaker till ”mackdöden”:
Befolkningen har koncentrerats. Fler bor i tätorter.
Bilarna har större tankar och drar mindre bränsle. Och ska dra ännu mindre.
I Europa ska medelbilen släppa ut max 130 gram koldioxid/kilometer 2012, 20
procent mindre än idag.
Behovet av service, som påfyllning av olja, har nästan helt försvunnit.
Kraven på ökad säkerhet och miljö kring macken har ökat.
Behovet av olika drivmedel ställer krav på investeringar. Enligt den så
kallade pumplagen som säger att mackar som säljer mer 1 000 kubikmeter
fordonsbränsle (två tredjedelar av mackarna) ska tillhandahålla ett
alternativt drivmedel senast 2009. En pump för E85 (85 procent etanol och 15
procent bensin) kostar 500 000 kronor, en gaspump 3,5 miljon.
Är det därför bensinbolag och biltillverkare satsar på etanol?
– Ja, valet är rätt enkelt, även om gasen har sina förespråkare. Ur ett
samhällsperspektiv hade det varit bäst om gas, särskilt biogas, använts till
lokaltrafik, medan andra förnybara bränslen och olja används till
transporter och uppvärmning i väntan på bättre alternativ.
Hur länge räcker jordens oljetillgångar?
– Oljan tar aldrig riktigt slut, men den kommer att ersättas av annat.
Dagens tillgångar räcker kanske hundra år. Sedan finns det olja som inte är
ekonomisk eller etisk att utvinna, till exempel i miljökänsliga områden.
– Vi måste också se var vi kan hitta nya fyndigheter. Oljan i Norge och USA
tar slut inom en inte alltför lång framtid. Mellanöstern och Ryssland, där
det mesta kommer från idag, är inte de lugnaste regionerna.
– I Sverige finns exempelvis olja i en banan utanför Blekinge upp mot
Gotland. Om vi utvann den skulle det täcka uppemot 20 procent av vårt behov
i 25 år. Jag inser att Östersjön är ett omstritt område att ta upp olja ur,
men det finns modern teknik idag som inte äventyrar miljön.
Men borde inte krutet läggas på alternativa drivmedel i stället?
– Vi kommer att behöva alla bränslen, i alla fall under vår livstid. Vi blir
fler på jorden och behovet av transporter och uppvärmning ökar hela tiden.
Jag tror inte det finns en lösning, utan vi kommer att gå flera vägar. Oljan
kommer att vara en del i 30, 40, 50, kanske 60 år till.
Etanol?
– Det är en väg, antingen som eget bränsle eller som inblandning. Vi trodde
tidigt på den. OK satte upp den första etanolpumpen redan 1994 i
Örnsköldsvik.
– Etanol är en jättechans för Afrika. Västvärlden borde satsa på att få fram
grödor för etanolframställning där. Det skulle inte radera ut svälten, men
det skulle bidra till ett bättre liv för många. Dessutom kunde vi, som är
bra på att hålla rätt på fuskare, hjälpa till att sätta upp kriterier från
början hur grödorna ska odlas och vilka förhållanden arbetarna jobbar under.
Dagens etanolframställning i Brasilien kritiseras just för de dåliga
arbetsförhållandena för sockerrörsarbetarna. Och det hörs röster om att
odlingar för etanolgrödor får livsmedelspriser att stiga och påverka
fattigdom och svält.
– På samma sätt som vi ställer krav på folk i fattiga länder som gör kläder
till Hennes & Mauritz och möbler till Ikea ska vi ställa krav på
etanolen, från odlingen till framställningen.
– Visst, det finns alltid de som är beredda att tillgripa ojusta metoder,
men det är vi som ska ställa krav och kunna spåra att varje liter etanol,
biodiesel eller vad det nu är, kommit till på ett juste sätt. Det gör vi
inte med oljan idag. Jag kan inte gå i god för att all olja som härstammar
från exempelvis Mellanöstern eller Ryssland framställts bra, men jag tror
det.
Vilken framtid har el som kraftkälla i bilar?
– Det kommer och vi får snart se plug-in-bilar som laddas i eluttag. Det ska
vi också kunna tillhandahålla. Samtidigt blir det då säkert en diskussion
hur den elen ska produceras. Ur koldioxidsynpunkt hade det varit bra om vi
byggt ut kärnkraften, men då finns invändningarna om säkerhet och
slutförvaring.
– I slutändan blir det politiska avvägningar. Energi är inte lätt, men vi
anpassar oss bara vi får långsiktiga spelregler.