För två år sedan kom larmrapporten från SP, Sveriges tekniska
forskningsinsitut, om risken för fuktskador i så kallade enstegstätade
putsfasader med träregelstomme. Konstruktionen har varit populär under hela
2000-talet, särskilt i Skåne och på västkusten – precis de områden som är
extra utsatta för väder och vind.
Nu har SP undersökt omkring 800 villor och flerfamiljshus med nedslående
resultat: minst hälften har sådana fuktskador att fasaderna kan behöva
byggas om.
Och nu agerar även statliga Boverket. I en skarpt formulerad skrivelse om
byggmetoden uppmanas alla som äger bostäder med de aktuella fasaderna att
undersöka väggarna.
– Vi tycker det är angeläget att fastighetsägarna undersöker husen så att de
inte sitter på ett framtida hälsoproblem. En stor andel av husen är så nya
att man kan använda sig av försäkringar och garantier. Och vi sätter press
på byggherrarna. Vi hade förväntat oss att de dragit lärdom av det här, men
eftersom en del entreprenörer fortsätter går vi nu ut tydligt, säger Olle
Åberg, fuktexpert på Boverket.
Ett företag som han syftar på är JM som hela tiden har försvarat företagets
enstegsmetod och sagt att den fungerar bra om den är noga utförd.
– Men vi har inte uppfattat att företagen har lyckats visa att det är en
fungerande konstruktion. Det räcker inte att påstå att man har byggt så här
i tjugo år, man måste konkret kunna visa att det fungerar. Det kan handla om
att göra fuktberäkningar, men i dessa väggar är det svårt att räkna hem dem,
eller att man provar i laboratorium eller gör fullskaleförsök innan man
börjar bygga hus.
Att Boverket går ut med sin skrivelse först nu beror på att byggbranschen
inledningsvis tog tag i frågan på ett bra sätt, startade en stor utredning
och ändrade byggmetod, enligt Olle Åberg:
– Men nu tycker vi inte att det har ändrats tillräckligt och därför tar vi
ställning som myndighet.
Lennart Henriz som är kvalitets- och miljödirektör på JM delar inte Boverkets
uppfattning. Han tycker att myndigheten drar alla enstegsfasader över en kam.
– Vi är förvånade, för SP:s utredning har inte kommit till de här
slutsatserna. Det är ungefär som att fråga om svampar i skogen är giftiga,
ja eller nej? Det finns de som är giftiga, en del som är lagom ätliga och
några som är goda. Vi använder putssystem som är uttorkande och har
dränerande skikt där vatten rinner ut i nederkanten på väggen. Det är fel
att fördöma alla, anser Lennart Henriz.
Men det kan ändå bli så att företaget slutar att använda byggmetoden,
åtminstone i Skåne.
– Boverkets uttalande underlättar ju inte. Det sprider oro och om marknaden
inte vill ha sådana väggar kan vi inte bygga dem. Jag ser det som en
Skånefråga, det är där man diskuterar det här och de lokala cheferna får
avgöra hur det blir. Det viktiga är alltid att man är noggrann, vilket
system man än använder, säger Lennart Henriz.