Arkitekter bor enligt ny norm

ÅHUS. I det andra bor arkitektkollegan Johannes Igelström. Den tredje medarbetaren i företaget Kreativahus Arkitekter är energiexperten och byggnadsingenjören Carl Eneroth.

– Vi tyckte det skulle vara intressant att själva bo i de första passivhusen vi ritat och byggt för att se om alla beräkningar fungerade. I framtiden blir passivhus den enda accepterade byggnadslösningen. EU förordar en ny byggnorm som beräknas träda i kraft 2016, säger Jan-Åke Andersson.

Ursprungligen skulle sju passivhus byggas på tomterna. Finanskrisen fick tre företag att hoppa av, tomter omfördelades, och förutsättningar förändrades. Johannes Igelström fick med mycket kort varsel börja om från början och på bara ett par veckor rita ett helt annat hus än han tänkt från början.

– Så snabbt har jag aldrig tidigare jobbat! Fördelen med att rita åt sig själv är att man kan testa nya idéer och lösningar utan att behöva kompromissa. Men man märker också hur många val en kund måste göra själv vad gäller inredningsmaterial, färger och alla olika detaljer.

– Det har väl alltid varit ett drömprojekt att rita sitt eget hus, men det känns lite overkligt att gå omkring på byggplatsen och se alla bitarna falla på plats.

Husen är byggda av Cten; stora, 50 centimeter tjocka byggblock i cellplast med en bärande betongstomme, 120 centimeter breda och en våning höga. Tekniken gör att man kommer ifrån alla köldbryggor, hela väggkonstruktionen bildar tätskikt.

Husen har inte heller några fönsterkarmar.

– Fönsterkarmar är en svag punkt ur energisynpunkt. Vi limmar fast fönstren i konstruktionen. Men det finns ändå alltid ett öppningsbart fönster i varje rum, säger Jan-Åke Andersson.

”Täta hus är farligt” säger många och tänker på alla fukt- och mögelskador som uppstått sedan man tätat äldre hus för att spara energi.

– Täta hus med en kontrollerad andning är inte farligt. Vi använder oss av enkel, känd teknik och bygger dessutom inte med några organiska material som kan ge fukt- och mögelproblem, säger Jan-Åke Andersson.

Ventilationen sköts genom ett system som återvinner 85 procent av värmen i frånluften. Värmen i passivhusen alstras av människorna som bor där och av hushållsmaskiner och annan utrustning. Instrålande sol bidrar också. På taket finns en solpanel för uppvärmning av varmvatten i en ackumulatortank, och en vattenmantlad vedkamin som också är ansluten till tanken ger tillskottsvärme vid behov.

Jan-Åke Anderssons bostadshus på 130 kvadratmeter är kvadratiskt för minimal ytterväggyta och maximal golvyta och energieffekt. En ouppvärmd vinterträdgård på 30 kvadratmeter kopplar samman bostadsdelen med en kontorsdel.

– Soliga vinterdagar har vi 20 - 25 grader i vinterträdgården.

Huset ligger lite snett mot nordost/sydväst, med stora fönster mot nordost - tvärt emot vad många skulle tycka vore självklart.

– Men det fungerar utmärkt energimässigt. Det är faktiskt större problem med värmeinstrålning genom söderfönster sommartid än med värmeförlust mot norr vintertid, säger Jan-Åke Andersson.

I köket finns ett stort takfönster. Innerväggarna består av gipsputsad lättklinker. Tvättutrymme, klädkammare och badrum ligger i fil med sovrummet längst in. Skjutdörrar täcker förvaringsutrymmena; torkställningen för tvätt är fiffigt placerad i utsuget från hygienutrymmena.

I köket finns både el- och gasspis. Och en spisfläkt.

– En induktionshäll skulle vara ännu bättre ur energisynpunkt. Och en spisfläkt står egentligen i konflikt med passivhustanken. Men en kolfilterfläkt utan utsug kan man ha.

Golvet är också en kompromiss.

– Man rekommenderar trägolv i passivhus, men jag har alltid drömt om betonggolv så det fick bli det! Och köksbänken är gjord av kompositsten. Det är det tunnaste material du kan hitta med stenkänsla, säger Jan-Åke Andersson.

Johannes Igelström har skapat dynamik och rymd i sitt hus med hjälp av industritak i plåt som går att vinkla och böja. Och genom olika takhöjd, vinklar och kontrasterande material.

Den gångna vintern var ovanligt tuff för skånska förhållanden med en lång period av snö och kyla. Men husen klarade utmaningen.

Jan-Åke Anderssons och hustrun Bodil flyttade in i sina 130 kvadrat under senhösten förra året.

– Fram till början av maj gjorde vi av med drygt 4 000 kWh och fyra kubikmeter ved. Sedan dess har solen stått för uppvärmning och varmvatten.

Johannes Igelström bor ensam på 138 kvadratmeter, med tre sovrum och vardagsrum, kök och matplats i ett.

– Under januari – mars har jag använt strax över 1 000 kWh per månad, men då har jag inte eldat något i kaminen. Kvällar då jag har haft gäster har det märkts skillnad. Det är helt klart att antalet människor som bor i huset har betydelse för uppvärmningen och komforten i ett passivhus, säger han.