Läcka i element ägarens problem

Ärendet gäller en tvist mellan en HSB-förening i Täby och ett par som äger en bostadsrätt i fastigheten. Medan paret var bortrest ett par veckor under vårvintern 2003 sprang luftningsnippeln på ett värmeelement läck. Vattenläckan gjorde att parkettgolvet i vardagsrummet måste bytas till en kostnad om drygt 45000 kronor - pengar som föreningen krävde av lägenhetsinnehavarna.

Paret hänvisade till bostadsrättslagens paragraf om läckande vattenledning och vägrade betala. Men bostadsrättsföreningen hävdade att värmeledningen inte ska räknas som vattenledning, och nu har föreningen fått stöd för sin tolkning av Högsta domstolen. Som vattenledning i lagens bemärkelse ska endast räknas tappvattenledning. Läckor från övriga ledningar är medlemmens problem, inte bostadsrättsföreningens.

– Detta befäster den praxis vi anser vara rätt, säger Hans G Johansson, förbundsjurist på HSB. Saken har aldrig prövats tidigare, men vi har agerat såhär i praktiken. Det har även de flesta försäkringsbolag.

– Det är välgörande att HD har klargjort den här frågan, säger Göran Olsson, vd i Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, som organiserar en stor del av landets bostadsrättsföreningar.

Göran Olsson satt med i Bostadsrättsutredningen som år 2000 konstaterade att det fanns oklarheter på den här punkten i bostadsrättslagen, som inte tillräckligt klart anger om till exempel avloppsrör, värmeslingor eller värmeledningar ska räknas som vattenledningar.

– Hela branschen tycker det här är bra. Frågor om fördelning av ansvar mellan medlemmen och föreningen är mycket vanliga. Och för oss i SBC innebär det ingen förändring. Vi har nog levt enligt detta, faktiskt.

Poängen i HD:s beslut är enligt Göran Olsson att medlemmen har lägenheten under uppsikt på ett sätt som föreningen inte kan ha. Värmeledningar och element kan kontrolleras på ett annat sätt än vattenledningar, som oftast ligger dolda.

– Dessutom är vattenledningar under tryck de som orsakar störst skada när vatten strömmar ut.