Bostadsrättsförening togs över i hemlighet

Text: Karl G Jönsson
Publicerad 3 februari 2007 23.30 Uppdaterad 4 februari 2007 14.40

Bostad.
Riksbyggen skrev nyligen ett lönsamt kontrakt om förvaltningen av en stor bostadsrättsförening på Segevång. Utan att medlemmarna fick veta någonting i förväg. Och utan att bostadsrättsföreningens ordförande var närvarande – eller ens informerad.

MALMÖ. Styrelsen beslöt sedan att inte kalla till extrastämma, trots att medlemmar samlat in tillräckligt antal underskrifter. Och kritiska motioner till årsstämman avfärdades som skrivelser som inte behövde tas upp.

– Det här är helt sjukt. De försöker föra medlemmarna bakom ljuset, säger Connie Larsen som har bott i föreningen i många år.

– Det är lite av en kupp över det hela, tycker grannen Daniel Engkvist. Det är märkligt att medlemmarna inte blev tillfrågade i en så här stor fråga.

– Det måste finnas ett otroligt maktbegär och vinstintresse hos Riksbyggen för att de ska behandla medlemmar på det här sättet, säger ordföranden som dribblades bort.


Connie Larsen och Bengt Olsson som har fått dålig behandling av sin bostadsrättsförening. Foto: Lars Dareberg
Bostadsrättsföreningen Malmöhus 15 ligger vid Kronetorpsgatan längst ut på Segevång. Husen, som byggdes 1964, har 226 lägenheter. Det är en stor och välskött förening som fram till sommaren 2006 hade sin egen tekniska förvaltning. Ordföranden i föreningen fungerade också som vicevärd mot ett mindre arvode.

– Hon var en pärla, säger en granne. Hon informerade om allt och fanns alltid till hands. Hon var jätteduktig.


Den ekonomiska förvaltningen sköttes av Riksbyggen. Det var när den dåvarande ordföranden skulle flytta från föreningen som frågan om skötseln av fastigheten kom upp. Hon erbjöd sig då att fortsätta som vicevärd även om hon inte bodde kvar.


Frågan diskuterades i styrelsen men bordlades. Eftersom ordföranden inte kunde vara med och ta beslut som gällde henne själv, skulle de övriga styrelsemedlemmarna besluta i frågan vid ett särskilt möte där hon inte deltog. Hennes eventuella fortsättning som vicevärd var den enda punkten på dagordningen.


Det var vid det mötet som Ann Irebo, chef för Riksbyggen Serviceområde Malmö och i den befattningen också styrelseledamot i föreningen, lade fram ett avtalsförslag som innebar att Riksbyggen Serviceområde Malmö skulle ta över den tekniska förvaltningen. Avtalet skrevs under. Utan att det stod på dagordningen. Utan att den dåvarande ordföranden deltog eller ens var informerad. Och utan att föreningens mer än 200 medlemmar fått en chans att säga sin åsikt.


Ordföranden fick sluta som vicevärd. I stället skulle alla tjänster köpas in från Riksbyggen.

– Hur kan man sluta ett avtal när firmatecknaren inte är närvarande, undrar Daniel Engkvist. Jag har själv jobbat mycket politiskt och fackligt och suttit med i många styrelser. Detta måste bryta mot föreningsrätten!

– Eftersom jag själv är ordförande i en större organisation är jag väl insatt i vilka regler som gäller vid utlysande av sammanträden, säger Connie Larsen. Jag anser att avtalets giltighet kan ifrågasättas.

Enligt kritikerna i föreningen är avtalet med Riksbyggen betydligt dyrare än den egna förvaltning man hade tidigare.


Den dåvarande vicevärden hade ett arvode på 78 000 kronor per år rakt av, utan sociala avgifter eller semesterersättning. Den nya förvaltningen kostar enligt Connie Larsen 155 000 med moms – som föreningen inte kan dra av. Fast när styrelsen redovisade avtalet för medlemmarna lade de sociala kostnader som inte existerar på vicevärdens arvode och utelämnade momsen på ersättningen till Riksbyggen för att siffrorna skulle se bättre ut.

– De säger att vi ska ha service 40 timmar i veckan, men när man ringer kopplas man till en telefonsvarare, säger Connie Larsen, som gav sig ut och samlade in namnunderskrifter med krav på en extrastämma där frågan skulle tas upp. Hon ville ha en förklaring till styrelsens hantering av förra ordförandens anbud att stanna kvar som vicevärd och information om innehåll och kostnader för avtalet med Riksbyggen.


Jimmy Bergman, anställd av Riksbyggen och föreningens nye förvaltare, svarade själv i styrelsens ställe:

"Styrelsen besvarar denna 'begäran' med att den kan ses som en skrivelse till styrelsen då den inte innehåller någon motion som en föreningsstämma kan ta ställning och besluta något kring, vilket är ett krav för att det ska kunna kallas till stämma."


I ett senare brev betecknar Jimmy Bergman en extrastämma som "ett kostsamt spektakel" och hävdar att avtalet med Riksbyggen " ligger i styrelsens förtroendeuppdrag att hantera. Alltså inget styrelsen behöver i detalj förklara utan har fått i uppgift att sköta från föreningsstämman."

– Det finns inga krav i stadgarna på att en motion ska lämnas för att man ska anordna en extrastämma, säger Connie Larsen. Styrelsen kan inte "välja" att se kravet på en extrastämma som något annat! Och hur kan en förvaltare på Riksbyggen uttala sig för vår styrelse?


När styrelsen inte kallade till extrastämma, trots att kravet på att tio procent av medlemmarna skrivit under det var uppfyllt, skrev Connie Larsen motioner i samma ärende till den ordinarie årsstämman som skulle hållas den 29 november. Den ena motionen hade rubriken "Begäran om ogiltigförklarande av ingånget avtal om teknisk förvaltning samt att tidigare vicevärd NN:s erbjudande om fortsatt tjänstgöring inom föreningen antages."


Men styrelsen skickade inte ut hennes motioner till medlemmarna med de övriga handlingarna till årsstämman. I stället benämndes de i kallelsen som "skrivelser" som skulle tas upp efter avslutad dagordning: "Då frågor om föreningens org. och förvaltning enl stadgar och bostadsrättslag ligger inom styrelsens ansvarsområde så finner styrelsen ej anledning behandla dem som motioner."


På årsstämman försökte Connie Larsen ändå begära ordet. Men förgäves:

– Jag blev tillsagd att sitta ner och hålla tyst!

Mötet avslutades utan att man tog upp hennes motioner.

– Jag gick fram och grep mikrofonen för att åtminstone kunna säga några ord till de församlade medlemmarna innan de lämnade lokalen, berättar Connie Larsen. Då tog Jimmy Bergman mikrofonen ifrån mig!

Vid det laget hade den tidigare ordföranden/vicevärden redan lämnat föreningen.

– De kränkningar, det förtal och den förnedring jag har blivit utsatt för vill jag inte kommentera. De skulle behöva granskas i ett annat forum, säger hon i dag. Det som är viktigt här är Riksbyggens hantering av medlemmarna som med lagens rätt krävde en extrastämma och som ville ha information om avtalet.

Om sin tid som ordförande säger hon:

– Jag har nog varit obekväm i Riksbyggens ögon. Jag har alltid begärt in anbud när det har rört sig om större kostnader – även från Riksbyggen. Men de har alltid varit dyrast.

– De såg nog sin chans när jag skulle sluta som ordförande.

Bostadsrättsföreningens nya ordförande, Gull-Britt Hansson, vill inte kommentera ärendet utan hänvisar till förvaltaren Jimmy Bergman. Men Jimmy Bergman, som idag sitter i bostadsrättsföreningens styrelse – tillsatt av Riksbyggen, inte av medlemmarna – vill inte heller uttala sig för Sydsvenskan utan hänvisar vidare till sin chef, Ann Irebo, som basar över Riksbyggen Serviceområde Malmö.


Ann Irebo ber att få frågorna skriftligt men hänvisar sedan vidare till regionchefen Rolf Blomlöf. Han menar först att det var helt riktigt att styrelsen slöt avtalet med Riksbyggen utan att dess ordförande var närvarande:

– Hon kunde ju inte delta i beslutet om sitt eget jobb.


Men i ärendet om avtalet med Riksbyggen var hon väl inte jävig?

– Det kan jag hålla med om. Men en enig styrelse hanterade detta helt okej.


Men ärendet stor inte på dagordningen.

– Det var märkligt. Men dagordningar kan förändras när man öppnat mötet, det är inget ovanligt.


Ann Irebo var med på mötet som styrelseledamot och samtidigt som representant för Riksbyggen. Var inte hon jävig?

– Jo, naturligtvis. Men hon kan inte ha suttit med när beslutet togs. Det hoppas jag verkligen inte. Det tar jag för givet att hon inte gjorde.


Varför togs inte Connie Larsens motioner upp på årsstämman?

– Det fanns ingenting att ta ställning till i dem. Ingen fråga man kunde svara ja eller nej på.


Styrelsen måste lyssna på medlemmarna, betonar Rolf Blomlöf. Gör den inte det kan de begära extrastämma. Och Riksbyggens syn på medlemsinflytande är glasklar:

– Att jobba demokratiskt i föreningen är självklart!

Riksbyggen - folrörelseägd förvaltningsjätte

Så här beskriver Riksbyggen sig själva på sin hemsida:
”Riksbyggen är en ekonomisk förening som ägs av Riksbyggens bostadsrättsorganisationer, folkrörelser och LO-fackliga förbund. Riksbyggen drivs med tydliga krav på effektivitet och lönsamhet i verksamheten. En ideologisk grundsyn förenas med en affärsmässig verksamhet.”
”Vi ska ha det nöjdaste kunderna och de mest motiverade medarbetarna.”

”Vi bevakar Riksbyggenföreningarnas intressen, verkar för bostadsrätten som boendeform och för allas rätt till ett bra boende. Vi är ett serviceföretag för dessa och andra kunder.

”Mer än en halv miljon människor bor i dag i bostäder som förvaltas av oss.”

Större eller mindre text



8 läsare har reagerat på denna artikel

25% är glada

0% är likgiltiga

0% är nyfikna

75% är arga


Hur reagerar du på "Bostadsrättsförening togs över i hemlighet"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu