Hemsida ifrågasätter maktfullkomliga styrelser

Idag besöker runt 15000 personer sidan varje månad för att diskutera bland annat maktfullkomliga styrelser och ansvar vid vattenskador.

För ett par år sedan startade Tryggve Wallin hemsidan http://hotpot.se/bo.htm, en webbplats om bostadsrätter som idag har växt till runt 700 A4-sidor med tillhörande diskussionsforum på ytterligare cirka 200 A4-sidor.

Till en början handlade hotpot inte om bostadsrättsföreningar, utan om bredband. Tryggve Wallin arbetar med sökmotorer och kan mycket om internet. Han fick ofta frågor från människor som undrade vilken bredbandsleverantör de skulle välja. Han såg behovet av samlad information om villkor och kvalité och började lägga upp en guide på nätet.

I samma veva hamnade han i styrelsen för en stor bostadsrättsförening i Malmö och blev chockad över hur illa styrelsearbetet hade skötts.

– Bredbandsbranschen påminner mycket om bostadsbranschen på det sättet att det är mycket man inte får reda på, säger Tryggve Wallin.

Snart började han lägga upp texter om bostadsrätt på hemsidan. Hans texter handlar om allt från styrelsens ansvar och hur man skriver en motion till vem som bär ansvaret om ett rör springer läck i en lägenhet. På webbplatsen finns också en speciell sektion om Riksbyggen, skriven av en man som granskat både sin egen förening och Riksbyggens sätt att arbeta.

I forumet handlar många av inläggen om maktfullkomliga styrelser. Tryggve Wallin menar att det finns ett enormt demokratiproblem i många föreningar och att mycket beror på styrelseledamöters rädsla för att bli påkomna som inkompetenta.

– Så fort någon hamnar i styrelsen är de jätterädda för att någon ska tycka de är okunniga, säger Tryggve Wallin.

Därför, menar han, stänger styrelserna in sig och vägrar berätta för medlemmarna vad som händer och hur de resonerar.

– Det finns ytterst få föreningar i landet där folk vet vad som försiggår bakom styrelsens stängda dörrar, säger han.

Tryggve Wallin förespråkar det motsatta – dialog och kommunikation. Då skapas en situation där alla kan lära sig av alla.

– Medlemmarna ska veta att det är amatörer som sitter i styrelsen. Och det är inget konstigt med det, säger han.

– Lösningen är, om man ska sammanfatta det i ett ord, öppenhet, säger Tryggve Wallin.

Vid en genomgång som han gjorde av 251 Malmöföreningar var det bara 34 som hade en hemsida. Ytterligare 27 hade någon form av text på nätet. Endast nio föreningar hade ett forum. Av alla de bostadsrättsföreningar som Tryggve Wallin har kommit i kontakt med har han bara hittat 15–20 stycken som lägger ut styrelseprotokollen på nätet.

– Det är klart att styrelsen måste anpassa sig till 2000-talet och informera, säger han.

I forumet som är kopplat till hotpot skriver bostadsrättsinnehavare från hela Sverige inlägg. Många är frustrerade och arga över hur deras styrelse sköter föreningen. Behovet av kunskap och information är stort och många använder forumet till att skriva frågor i hopp om att någon annan som besöker sidan ska sitta inne med svaret. Tryggve Wallin försöker svara så många som möjligt.

Till exempel skriver signaturen ”undrar”: ”Måste det vara Borevision som kollar räkningar? Kan det inte vara ngn annan inom föreningen som är ekonom och väljs till revisor?”

Tryggve Wallin svarar: Föreningar har normalt en revisor inom föreningen, men de som väljs till revisorer inom föreningen kan vara helt okunniga inom området. Revisorerna kan också vara på styrelsens sida, om man har otur. Därför är det viktigt att medlemmarna är uppmärksamma och väljer rätt personer till rätt poster.

Ett annat ämne som många diskuterar är styrelsens arbete. Signaturen ”Ledamot i BRF” skriver: ”Om folk bara visste hur många timmar man lägger ner (gratis) på ett engagemang i en BRF-styrelse. Vi har bara mötesarvoden förutom ordf. och sekr. som har en blygsam ersättning.”

Trots de många besökarna och ofta intensiva diskussionerna i forumet, tycker Tryggve Wallin att det borde vara fler som söker information om bostadsrätt.

– De köper en bostadsrätt för en miljon och så lämnar de över till glada amatörer. Är det något man borde bevaka så är det ju det, säger han, och jämför med hur vi lägger ned timmar på att hitta en mobiloperatör som är tio kronor billigare än den vi har idag.

Många av sidorna på hotpot handlar om de bostadsorganisationer som hjälper bostadsrättsföreningar med förvaltningen, alltså HSB, Riksbyggen och SBC. Tryggve Wallin är mycket kritisk till delar av deras arbete och menar att det bland annat finns ett lojalitetsproblem, när en person som är anställd av exempelvis HSB sitter med i styrelsen till en bostadsrättsförening. Vem är han eller hon mest lojal mot – sin arbetsgivare eller föreningen?

Ett annat problem tycker han är de normalstadgar som HSB och Riksbyggen erbjuder föreningarna och som många använder utan att anpassa dem till den egna föreningen.

En styrelseledamot som bor i en Riksbyggenförening skriver i forumet att dessa stadgar är utformade för att bevara Riksbyggens makt över föreningen.

Trots många gånger hård kritik mot organisationerna har varken HSB eller Riksbyggen deltagit i diskussionerna på forumet eller kontaktat Tryggve Wallin. Men han vet att deras representanter har varit inne på hotpot.

– Jag tror att HSB hade kunnat vinna på det, men de är väl lite nervösa över att få besvärliga frågor, säger han.

Han ifrågasätter också varför HSB inte själv har något forum där medlemmarna kan diskutera.

Tryggve Wallin tycker att det fortfarande finns stora problem i den förening han själv bor i, men att förändra den egna föreningen är en kamp som han har gett upp. Nu ägnar han istället sin energi åt att försöka hjälpa andra.