Familjen Lundström, alldeles nyinflyttad i Bjärred, har anlitat Lars Persson för att undersöka om radhuset från 1974 är otätt. Lars Persson är så kallad termograför, vilket innebär att han undersöker byggnader med hjälp av en värmekamera.
- Vi tyckte att driftskostnaderna som den förra ägaren redovisat var så höga. Huset värms upp med direktverkande el och vi funderar på att installera en luftvärmepump. Men innan dess vill vi ta reda på om huset behöver tätas, säger Patrik Lundström.
När Sydsvenskan är på besök går Lars Persson går runt bland flyttkartongerna och fotograferar med sin värmekamera i rum efter rum.
- Oj, här nere vid golvet var det kallt, bara elva grader. Där kan du få roa dig med att täta och sätta nya lister, säger Lars Persson.
Patrik Lundström, iklädd värmande filttofflor, konstaterar att det är kyligare framför allt på kvällarna i radhuset än i lägenheten i Malmö där de bodde tidigare.
- Det var en fastighet från 1930-talet som var mycket gediget byggd och med marmor i fönsterkarmarna. Så nu gäller det att försöka vänja sig vid detta, säger Patrik Lundström och knackar på en tunn gipsvägg.
- Välkommen till Bjärred. Här är det smäck som gäller, skämtar Lars Persson.
Men huset är inte så otätt som familjen befarat.
En del fönsterlister behöver bytas ut och ett par fönster skulle må bra av att förnyas. Ytterväggen i sonens rum måste tätas där den möter golvet och en innervägg i badrummet har starkt drag från taket. Annars är det mest mindre anmärkningar.
Att radhuset enbart har två fasadväggar gör att värmeförlusterna inte blir så stora.
När Lars Persson kommer in i det inredda garaget och förrådet blir han dock lite orolig.
Det har droppat vatten från ett ställe i taket och den skadan måste åtgärdas. Han undersöker med både fuktmätare och värmekamera, men inne i förrådsutrymmet visar sig innertaket lyckligtvis vara torrt.
- En del fuktskador upptäcks med värmekamera eftersom fuktiga ytor vanligen är kallare, säger han.
Efter genomgången av huset skriver Lars Persson en rapport och bifogar bilder så att familjen kan se var värmeläckagen finns.
- Det är lika bra att vi fixar allt sådant nu, innan vi målar väggarna och sätter tillbaka listerna igen. Jag tycker det känns bra att vi har fått mer koll på huset, säger Patrik Lundström.
Lars Persson anlitas främst av privatpersoner i samband med husköp, som ett komplement till överlåtelsebesiktningen. Men det kan också gälla nybyggnationer. Nyligen besökte han en ny villa där flera värmeslingor i golvet var ur funktion.
- Det förekommer en del slarv på byggen. Även om huset är byggt i fabrik kan det finnas problem, ibland slarvar man med monteringen av delarna så att det uppstår värmeförluster i alla skarvar. Sådant är lätt att upptäcka med en värmekamera, säger Lars Persson.
Kameran har också sina begränsningar. Det går inte att rent generellt säga om en yttervägg eller ett fönster är välisolerat exempelvis, utan den kan främst användas för att upptäcka värmeläckage och ojämnheter i isoleringen.
Lars Persson har nyligen startat sitt företag och arbetar än så länge i liten skala. Men nästa årsskifte införs energideklarationer för småhus, ett nytt krav för alla villor som är till försäljning och som ger köparen en bättre uppfattning om husets energiförbrukning.
Vilka? Patrik Lundström, Helena Plato Lundström och sonen Carl.
Väntar tillökning i februari.
Var? I ett nyköpt radhus med 137 kvadratmeter boyta på
Löddesnäsområdet i Bjärred.
Vad? Familjen har snart kommit halvvägs i renoveringen av sitt hus.
Innan de slutför arbetet vill de isolera och täta där det behövs.
Vem? Termograf med egna firman LC Klimatkontroll i Bjärred. Tidigare
teknisk chef inom Telia Sonera.
Vad? Med värmekameran analyserar han bostäder och kartlägger brister
i isolering, otätheter, konstruktionsfel som orsakar kallras och liknande.
Kameran är ett mätinstrument som känner av ytornas infraröda strålning och
omvandlar dem till elektriska signaler. I kameran framträder en värmebild
där man kan se kalla ytor och exakt vilken temperatur de håller.
0% är glada
14% är likgiltiga