Fantasifull färglek för livslångt bruk

- Det skulle vara otroligt tråkigt om man bara förväntades leverera en viss sak. Och den här svenska vurmen för svart och vitt är lite märklig, det är ju de två dödsfärgerna! Jag förstår inte rädslan för färg.

Fredrik Mattson har sin arbetsplats på kungliga Djurgården i Stockholm med kungens får betande strax intill. Men han känner sig fortfarande lika mycket som en Malmöpåg när han stannar till några timmar i sin barndomsstad på väg mot en uppdragsgivare i Köpenhamn.

Släkten finns i Skåne liksom flera av vännerna.

Sydsvenskan träffar honom i en lucka i det fulltecknade schemat. Redan på kvällen återvänder han till Stockholm och dagen därpå väntar nya resor. Därmed vill han också avliva en av myterna kring designtillvaron.

- Folk har en bild av att det är så glamoröst och räkmackigt att vara designer, de tror att vi sitter på fik och ritar lite på servetter. Ingenting kunde vara mer fel. Man jobbar från morgon till kväll och de första tre åren är det vatten och bröd som gäller. Många halkar ur där, jag hade flax som råkade få en storsäljare med en stol åt Blå Station och kunde överleva, säger Fredrik Mattson som ständigt går med skissböcker i väskan och har flera projekt på gång samtidigt.

Den färdiga produkten är resultatet av en längre tids tankemöda, en form som mejslats ut bit för bit. Det är svårt att göra möbler, säger han.

- Den som påstår något annat är ingen duktig möbelformgivare. Först måste man ställa sig frågan varför, varför ska man göra en ny soffa när det redan finns så många? Det är den intellektuella aspekten, sedan gäller det att lyckas rita en soffa, finslipa detaljerna och lösa den praktiska biten med materialval, tillverkning och miljöhänsyn. Och till sist måste ju soffan gå att sälja!

Fredrik Mattson utbildade sig till möbelsnickare på Stenebyskolan i Dalsland innan han sökte och kom in på Konstfack. Siktet var redan från början inställt på att bli möbeldesigner, men han var mån om att behärska hantverket.

- Jag ville börja från grunden. På designutbildningarna blir det mer skrap på ytan. Det ligger ju också i tiden, vi förväntas vara bra på alltifrån aktieplaceringar till matlagning och det är få människor som klarar av att stå emot de kraven och verkligen når fördjupad kunskap inom ett område. Jag önskar att jag kunde lyckas med det.

I januari tog Fredrik Mattson emot tidskriften Residence pris som årets bästa designer 2007, och i februari belönades han med en av tidningen Elles internationella designpriser. Hela sommaren ska hans möbler och lampor visas på ett eget våningsplan hos Form/Design center i Malmö.

Hans formgivning är lekfull och inspirerande, det är lätt att förstå att Brio har anlitat honom för sin nya kollektion barnmöbler.

- Jag var glad över att bli tillfrågad, Brio är ett alltigenom lekfullt företag utan att det blir trams. Men det har också varit en utmaning, eftersom säkerhetsföreskrifterna är så noggranna för barnmöbler. Ingen får ju komma till skada, säger Fredrik Mattson och minns hur han själv som barn klättrade upp i en bokhylla, fick tag på moderns stickor och föll ned så att han landade med dem rakt genom halsen.

Under våren är Fredrik Mattson också aktuell med nya lampor för svenska företaget Zero och fåtöljer åt Blå Station i Åhus. Det går undan samtidigt som han är mån om att varje möbel ska tas fram med omsorg.

- Jag försöker ju att göra produkter som folk kan bli förälskade i och vilja ha hela livet. Det är inte som Ikea, där de vill att man ska byta ut sina prylar om tre år. Jag avskyr dagens tuggummidesign, jag hoppas att pendeln slår tillbaka och att det blir mer som på 1930- och 40-talet när man köpte ett fint möblemang av snickaren och använde det livet ut.

Han välkomnar de nya, mindre minimalistiska, trenderna som tillåter färglekar och fantasi och ser det som ett tecken på en mer positiv värld.

- Mode, arkitektur och politik hör ju ihop och jag tror att vi är på väg in i en trevligare, vänligare tid där glädje, kunskap och snällhet uppskattas igen. Jag blir uppriktigt ledsen och upprörd över dagens tillstånd som kan symboliseras med mobbningsteve som "Idol". Det borde bojkottas.

Fredrik Mattson sväljer ner sista kakbiten och undrar om han låter för negativ.

- Jag älskar ju det här jobbet, det är så roligt! Jag skulle inte kunna tänka mig någonting annat.