På jakt efter energitjuvar

MALMÖ. Hur vet man att huset är energieffektivt?

I äldre hus finns det ofta energitjuvar som kostar onödiga pengar. VI följde med energiexperten Henrik Olsson från Energikonsulterna på energigranskning i ett niovåningshus som tillhör bostadsrättsföreningen Hilda. Föreningen har 16 hus som är byggda 1969- 1970. Man har börjat renovera och försöker hitta energisnålare lösningar.

– Fjärrvärme, el och vatten kostar föreningen tio miljoner kronor per år. Vi vill sänka kostnaderna, förklarar Magnus Lindskog som är förvaltare.

Föreningen har i förväg lämnat uppgifter om husets konstruktion och energiåtgång.

– De ligger relativt bra till, men här finns ändå lönsamma åtgärder att göra, säger Henrik Olsson.

Utrustad med värmemätare, tumstock, papper och penna börjar han granskningen i en lägenhet. Noterar hur fönstren ser ut, granskar och mäter ytterväggen, kontrollerar kranar och element och mäter rumstemperaturen.

– 21 grader, det är normalt.

Även om det finns energisnålare fönster lär det inte gå att räkna hem ett byte ekonomiskt.

Energigranskningen fortsätter i källaren.

– Man får lita på näsan här, säger Henrik Olsson och sniffar.

– Det känns torrt och bra. Misstänker man fukt får man titta vidare på det.

I tvättstugan konstaterar han att endast kallt vatten går in i maskinerna. Resursslöseri, slår han fast:

– Det blir billigare att ta fjärruppvärmt vatten till maskinerna.

Värmecentralen styr varmvatten och värme till alla lägenheter. Energiexperten kollar temperaturer, inspekterar pumpen och granskar styrutrustningen. Han är hyfsat nöjd men konstaterar att det finns modernare, fjärrstyrd utrustning som är mer energisnål.

På vinden tvingas vi krypa några meter i det låga vindsutrymmet innan vi når taket, där Henrik Olsson ska mäta ventilationsluften. Det visar sig att 21,5-gradig luft från lägenheterna släpps ut medan 12-gradig luft sugs in till friskluftsventilationen.

– Det finns ingen återvinning på ventilationen. Man eldar för kråkorna.

Han hade gärna sett en värmeväxlare här som tog vara på värmen i luften som går ut.

– Det är en av de enklare åtgärderna. Här finns en väldig potential att spara pengar och energi.

Bostadsrättsföreningen kan spara nära tre miljoner kronor om året - det är Henrik Olssons uppskattning efter granskningen. Den största besparingen ligger i att återvinna värmen som ventileras ut. Det handlar om 2 900 000 kWh/år eller två miljoner kronor.

Att byta ut kranar och tvättmaskiner, installera närvarostyrd lågenergibelysning i trapporna och byta till modernare värmeväxlare kan ge ytterligare 900 000 kronor. Om åtgärderna genomförs beräknar han att energianvändningen minskar med sammanlagt 3 800 000 kWh/ år. Det motsvarar 36 procent av dagens energianvändning - och en minskning av föreningens koldioxidutsläpp med cirka 426 ton.

– Intressant. En del hade vi redan planerat, men man måste kunna räkna hem investeringarna. Vi får räkna på vad som lönar sig nu, säger Magnus Lindskog.