Fem jagar fusk i fasaden

De har en kamera med zoomobjektiv och dokumenterar djupa sprickor i fasaden vid ett fönster. Flerfamiljshuset strax intill har redan fått hela fasaden utbytt. Det är en helt vanlig tisdagspromenad för de fem männen som är goda vänner sedan länge och nu har gått i pension. Fyra av dem har stor erfarenhet från byggbranschen och det senaste året har deras träffar handlat alltmer om fasader och byggmetoder.

Upprördheten har stigit för varje gång. Det handlar framför allt om de flerfamiljshus och villor som fortfarande byggs med putsade fasader utan dränering. Regnvatten som tränger in genom skarvar och otätheter får svårt att komma ut ur konstruktionen.

Ytterväggarna har trästomme som är känslig för fukt och ofta yttre gipsskivor klädda med papper.

– Just pappersgipsen är riktigt illa.

Fukten tar sig lätt dit, det är bara en tidsfråga, och det krävs inte mycket för att den ska börja mögla och lukta, säger Peter Vilén.

Det senaste året har han och byggvännerna lagt ned hundratals timmar. Röster under rundvandringen:

”Vi går runt och knackar på fasaderna och skrattar för att det är så dåligt gjort. Eller gråter. Man sätter skrattet i halsen när man inser att konsekvenserna blir så stora, inte minst för dem som har köpt sin bostad för 3-4 miljoner. Det finns ju byggfelsförsäkringar, men det är frågan om de gäller för fel man kan förutse innan huset ens är färdigbyggt.”

Bengt Johansson och Rolf Kristoffersson: ”Det började med att jag letade ny bostad, och inte hittade någonting som var vettigt byggt. Häromdagen kikade jag på lägenheter som ska byggas på Ön i Limhamn. Säljarna hade ingen aning om hur husen var byggda, med vilka metoder eller material. De undrade bara vilken lägenhet jag var intresserad av.”

Peter Vilén: ”Är man hemma på dagen och hör någon som går och knackar i ens husvägg, och man ser att det är vi, då kan fasaden vara illa ute.”

”Har vi pratat om inbrottsrisken när det gäller sådana här tunna fasader? Det krävs bara en rejäl brödkniv för att komma igenom, sedan är det bara isoleringen man ska ta sig förbi. Därefter är man inne.”

Björn Almqvist … ”Det lärde jag mig redan på 1960-talet när jag gick i skolan: Vatten kommer alltid in, det går inte att undvika, och då måste man bygga på ett sätt så att det kan komma ut också.”

Rolf Kristoffersson: ”Jag har jobbat på Ikea, där råder det ingen tvekan om att man lägger ner en produkt eller åtgärdar den när något är fel. Det är så märkligt att byggföretagen gör samma fel flera gånger och sedan gör de allt för att tysta ned det! Det tyder på att en osund kultur i branschen är etablerad och borde arbetas bort. Nu har de byggt så många hus att det kan sluta med fullständig katastrof.”

De försöker påverka beslutsfattarna inom byggbolag och myndigheter. Nyligen startade de sajten Byggbrahus.nu.

För ett av de stora problemen är, anser de, att metoden fortfarande används, av till exempel JM.

– De fortsätter, trots att tekniken är utdömd av forskarna och många husredan har fuktskador. Det är skandal att man fortsätter med något som man vet är dåligt. JM är i grunden duktiga byggare, men de använder ett felaktigt system, tycker Peter Vilén.

– Jag blev chockad när jag besökte NCC:s område Annehem i Lund och såg husen som totalrenoveras. Då ligger de ändå bara i ett halvtufft klimatläge. Det kommer att bli skador för tiotals miljarder kronor runt om i Sverige, tror Bengt Johansson.

Den här tisdagsmorgonen pågår flera fasadreparationer på Bo01-området i Västra hamnen. Så brukar det vara, enligt männen, och då har husen ännu inte fyllt tio år. Mest bekymrade är de för de odränerade putsfasaderna, ofta med tunnputs på cellplast. Men även andra byggtekniker kritiseras under promenaden.

Ett flertal hus har fönstren placerade längst ut i fasaden, exempelvis Gert Wingårdhs prisbelönta Kajplats 01. Nu är fasaden delvis täckt

med presenningar och fuktskadat trä vid fönstren byts ut.

– Eftersom fönstren inte är indragna i fasaden blir fuktbelastningen för stor. Och där finns inga fönsterbleck, ingenting som skyddar, förmodligen av arkitektoniska skäl. Men man kan inte bygga som vid Medelhavet, säger Rolf Kristoffersson.

Tanken var att Bo01 skulle vara ett spjutspetsområde för ny arkitektur.

Måste man då inte våga pröva nya byggmetoder?

– Jo, man ska pröva nytt, men inte på stora bostadsområden. Det kan man göra på ett litet testhus, säger Rolf Kristoffersson, och knackar på en yttervägg på ett till synes putsat stenhus.

– Lyssna här! Vi brukar kalla klangen för slätstrukna A. Det är ljudet av en riktig fuskvägg.

Med sin nya sajt och fortsatta aktiviteter hoppas de nu få byggbranschen att helt överge metoden. Och att bostadsköparna ska efterfråga högre byggkvalitet.

– Frågan är också vem som ska betala skadorna som upptäcks. Är det byggbolagen, och kommer de i så fall att gå omkull? Eller är det alla stackars familjer som har köpt bostäderna och redan är högt belånade, undrar Peter Vilén.

Byggbrahus-gruppen om Fastighetsmäklarna:

”De borde ha upplysningsskyldighet. Köparna är okunniga och får inget veta om husets fasadsystem. Ofta kan mäklarna inte svara på frågor om hur huset är byggt. Tänk om en bilsäljare inte visste vilken motor som fanns under huven.”Byggbolagen. ”De måste ta ett större ansvar och under längre tid. I dag behöver de bara ge två års garanti på husen! Då hade också byggkvaliteten höjts och fusk och felaktigheter undvikits.”