Artiklar som berör detta
Politiker besökte verkligheten
MALMÖ. En halväten lunchlåda ligger kvarglömd på parkbänken intill lekplatsen. Katarina Rundgren flyttar på den, sätter sig och blickar ut över Sevedsplan.
Parken är folktom, frisören har semesterstängt och pizzabagaren sitter på sin egen uteservering och väntar på kunder. På ytan är det sommarsegt.
Men små tecken skvallrar om att det händer saker.
Ledtråd nummer ett: kryddväxter som planterats utanför Barn i stans lokaler på Sevedsgatan.
Ledtråd nummer två: Studio Seved, ett galleri på Rasmusgatan som satsar på alternativ konst.
Ledtråd nummer tre: Konsthögskolans elevgalleri, Galleri Elastic och Lilith Performance Studio bara några kvarter härifrån.
Sevedsplan är precis i startgroparna av en process som kallas för gentrifiering. Ett knöligt ord, ”men det är svårt att hitta något bättre” säger Katarina Rundgren, arkitekt och skribent till yrket. Det innebär att området stegvis får högre status och drar till sig människor med högre inkomster.
Det har skett tidigare i Malmö. Med Gamla Väster, Davidshall, Möllan. Nu står Seved näst på tur.
– Just området runt Sevedsplan har de förutsättningar som krävs: lokaler mot gatan, öppna områden.
Platsen och strukturen finns. Nu väntar den på att bli intagen, övertagen.
Processen börjar med att konstnärer, mediefolk och bohemer letar sig hit.
– Det är folk som inte har problem med att det är lite ruffigt på ytan. De gör lite som de vill – sätter upp ett staket här, planterar lite blommor där. Man använder den offentliga ytan utan att det blir alltför styrt och kontrollerat.
Efterhand blir området alltmer populärt i unga hippa kulturkretsar. Gallerier, barnbutiker och designmarknader etablerar sig och finner sina kunder.
Kanske går det långsamt, men processen är oåterkallelig, menar Katarina Rundgren.
– Kanske är det bara en naturlig följd av att stadens årsringar växer och att det som tidigare var ytterområden blir alltmer centrala. Om man googlar på Sevedsplan märker man att det snackas och surras om området. Folk tycker att det känns äkta och autentiskt med de gamla arbetarkvarteren. Jag har redan bekanta som köpt lägenhet här.
Hennes egen arbetsplats ligger bara någon minut härifrån. Det är med blandade känslor hon konstaterar att hon själv är en del av denna utveckling.
– Efterhand sker en utjämningsprocess. Det alternativa och hippa blir så småningom trist och likriktat. Inredningsbutiker och sushibarer bidrar till att hyrorna höjs och allt blir förutsägbart, som på Söder i Stockholm.
Vad blir följderna för dem som redan bor här? En vanlig uppfattning är att processen tränger bort de svagare och fattigare. Men det behöver inte vara så, menar Katarina Rundgren. Många urinvånare väljer att stanna och kan också dra fördelar av det nya.
– Malmö är ingen sentimental stad. Det är ett spännande ställe som hela tiden förändras. Men visst kan man hoppas att gentrifieringen kommer en bit på vägen, utan att släcka ut områdets karaktär. När Nallens Livs börjar sälja svindyr ekologisk läsk, då är det kört.
Nio steg mot gentrifiering:
1) Sunkigt område, låga hyror, svartklubbar.
2) Ung barista öppnar café för sina vänner.
3) Galleri öppnar.
4) Mysig butik med danska barnkläder öppnar.
5) Ekologisk matbutik öppnar.
6) Sushiresaturangen i city öppnar filial.
7) Unga par skaffar Bugaboovagnar.
8) Den sista urinvånaren lämnar området.
9) Surdegsbageri öppnar.
Ordet kommer från engelskans gentry som betyder herrskapsklass.
Innebär att ett område får högre status genom inflyttning av människor med
höga inkomster. Detta har skett i blanda annat SoHo i New York, King’s Road
i London och Majorna i Göteborg.
Motsatsen är förslumning.
Designfenomen på stan är namnet på en utställning som visas på Form/Design Center fram till den 13 september. Den är gjord av Katarina Rundgren och kollegan Matilda Plöjel, grafisk formgivare. Utställningen kompletteras med en kartguide till områden i Malmö som genomgått olika typer av förändringar.
57% är glada
14% är likgiltiga