Steltonkannan håller stilen efter 33 år

Text: Olle Niklasson
Publicerad 14 mars 2010 6.30 Uppdaterad 15 mars 2010 9.17

Bostad.
”Snygg men mindre bra” var Dagens Nyheters omdöme om Stelton Classic när den jämfördes med ett antal traditionella termoskannor i ett test 1977. I dag, 33 år senare, kan man väl konstatera att det knappast är kannans funktion som fått den att överleva de andra kannorna i testet.
Den gången fick den, om jag minns rätt, sämst betyg av alla. Sjuttiotalet var heller inte den mest förlåtande epoken när det gällde formgivning. Efter funktion kom ingenting och sedan ingenting, och Philippe Starcks citronpress låg mer än tio år fram i tiden. Ändå har kannan sitt ursprung i en högst funktionell detalj. Erik Magnussen, som från början var keramiker, hade förgäves försökt intressera Bing & Gröndahl för en termoskanna. Men Stelton, grundat 1960, var på jakt efter en termoskanna. Företaget var på fallrepet och letade desperat efter produkter som kunde sälja i stora upplagor. Man hade försökt få någon av sina ordinarie formgivare, däribland Arne Jacobsen, att rita en termoskanna, men ingen hade lyckats. Enligt Steltons historieskrivning beställde man Classickannan som ett komplement till Arne Jacobsens Cylinda-serie. Det är helt fel, enligt Erik Magnussen själv: – Den raka cylindern hade jag börjat fundera på redan 1965. Men det var inte formen som var det väsentliga, det var att kannan kunde öppna och stänga locket av sig själv. Lockets funktion hade Erik Magnussen funderat på länge. Det var opraktiskt att behöva använda båda händerna för att servera kaffe: en till kannan och en till locket. Sedan glömde man att skruva på locket igen och kaffet kallnade. Lösningen kom han på när han var ute med segelbåten. Krängningsmätaren på ruffväggen behöll sitt lodräta läge oavsett hur mycket båten krängde, tack vare nålens enkla upphängning. Erik Magnussen tog fram en prototyp på ett vipphängt lock med en motvikt i form av en pinne undertill och fick den snart att fungera. Erik Magnussens tanke var att kannan skulle tillverkas i plast. Materialet var lätt, billigt och kannan kunde produceras i flera färger. Men Stelton ville annat. – Stelton tillverkade produkter av stål och för dem var det otänkbart att förknippas med plast. På den punkten var de lika inskränkta som många andra tillverkare, och de flesta av dem har också gått i konkurs för längesedan. Men Stelton gick inte i konkurs. Erik Magnussens termoskanna blev deras räddning. Och efter några år började man också tillverka kannor med plasthölje i olika färger. En annan detalj som ändrades var pipen. Den första kannan hade en smal hällpip som inte var särskilt lyckad; kaffet rann lätt utanför. Andra generationen fungerade lite bättre, men riktigt bra blev det inte förrän kannan fick den rundade pip som den har än idag. Erik Magnussen har blivit förmögen på sina royal­tyer. Han är fortfarande med och tar fram nya färger och ytbehandlingar till kannan, som har blivit en designikon. Men så var det det där med funktionen. Att kannan inte håller värmen lika bra som en skruvkork är han väl medveten om: – Den håller i alla fall värmen bättre än en vanlig kanna som man glömmer skruva tillbaka korken på.

Köpa Stelton Classic

Stelton Classic tillverkas i två storlekar, 1 respektive 1/2 liter; i tre olika material, stål, ABS-plast och gummi; och i mer än tjugo olika färgkombinationer. En stålkanna kostar i butik runt tolvhundra kronor, för en i plast får man ge ungefär hälften.
I Classicserien ingår också en gräddkanna, en sockerskål och en bricka som alla ritades ett par år efter att den första termoskannan lanserades. Några år senare kom också ett traditionellt skruvlock för picknickbruk.
Begagnade Steltonkannor kan man hitta både på Blocket och auktionssajterna, men även på Auktionskompaniet dyker det upp kannor då och då. Räkna med halva nypriset.

Större eller mindre text



3 läsare har reagerat på denna artikel

67% är glada

0% är likgiltiga

33% är nyfikna

0% är arga


Hur reagerar du på "Steltonkannan håller stilen efter 33 år"?
Mest läst på Bostad
Mer från Bostad
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu


© Sydsvenska Dagbladet AB 2011  Ansvarig utgivare: Daniel Sandström  Nyhetsredaktör: Teresa Lindstedt  Nyhetschef: Niklas Lundell
Nyhetstips: 71234@sydsvenskan.se  Telefon webbredaktionen: 040-28 12 34  Telefon växel: 040-28 12 00  Fax: 040-93 54 75 
Postadress: Sydsvenskan 205 05 Malmö  Besöksadress: Krusegatan 19 Malmö