Sverige är ett u-land när det gäller städmetoder, vi vet inte hur man gör. Det säger Grete Smedje på Akademiska sjukhuset i Uppsala som forskat i hur vi påverkas av miljön omkring oss.
Grete Smedje är miljöhygieniker och ser städningen ur ett hälsoperspektiv. Hennes forskning har utgått från skolbarns allergier:
Illustration: Ursula Wilby
- Vi är utan tvekan alldeles för dåliga på att damma, städa möbler och textilier. Vi koncentrerar oss på att torka av golv och rengöra badrum, säger Grete Smedje och förklarar att i ostädade textilier samlas damm. - I soffan till exempel. Varje gång man sätter sig säger det poff och mängder av partiklar virvlar upp som retar luftvägarna - det är den osynliga smutsen som är farlig. Vi borde städa vår inredning mycket mer än vi gör och man behöver storstäda ibland.
Grete Smedje menar att medvetenheten kring städning är väldigt låg i Sverige. Hon drar paralleller till Finland, där det forskas kring städning och görs tester - något som knappt existerar i Sverige. - Städning i Sverige har uppfattats som något tämligen löjligt. Det gjordes en avhandling från KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) om det lättstädade hemmet 1985. Den blev uthängd som fullständigt löjeväckande. Sedan dess har väl ingen vågat ge sig på ämnet, säger Grete Smedje.
Till farorna med att städa fel hör att man riskerar besvär med allergier och att man sätter igång oönskade processer - som att fukt bryter ner limmet i golv - och att dålig hygien ger magsjuka.
Det finns väldigt lite forskning kring städning i Sverige. En av få undersökningar om svenska folkets städvanor har gjorts av Temo och kallas Ajaxrapporten. Där kan man till exempel läsa att det fortfarande är kvinnorna som tar huvudansvaret för städningen, att många par bråkar om städning och att det ibland leder till skilsmässa. Samt att nordeuropéer har mer smutsigt men bättre röjt än sydeuropéer, som har renare men stökigare.
Bilden av det smutsiga svenska hemmet bekräftas av dokumentärfilmaren Tinna Joné, som knackade dörr med sin kamera för att titta hur det såg ut i våra hem. Bilderna resulterade i dokumentärfilmen "Lort-Sverige 2000 - en riktig skitfilm" som visade dammtussar, glömda matrester och stökiga bostäder. - Vi har ett Lort-Sverige, fast på ett annat sätt än på 30-talet, säger Tinna Joné.
Det var många som ville prata städproblem med henne inför filmen. - Det var barnfamiljer som tyckte det var svårt att hinna med, och det var äldre som tyckte att hemtjänstpersonalen saknade kunskap. Målar om och köper nytt Tinna Joné uppfattar att många har svårt att leva upp till de egna städkraven. - Det finns ett stort glapp mellan hur välstädat folk vill ha det och hur de verkligen har det, säger hon.
Kunskapen om städning sägs av en del ha försvunnit med hemmafrun. När vi dubbelarbetar finns inte längre tiden och erfarenheten kring städning. - Inte är det någon som tvättar smutsiga väggar och tak eller rengör den smutsiga soffan så som Hushållningssällskapet rekommenderade? Man målar hellre om och köper nytt, säger Tinna Joné.
Brist på städkunskap är ett återkommande tema bland dem som intresserar sig för städfrågor. Det skrivs böcker med tips om hur man ska klara ut vardagen och städningen, som exempelvis boken "Upp ur hushållsträsket" av beteendevetaren Lotte Wellton. - Många i min generation har svårt med hemskötseln. Vi har inte fått lära oss hur man städar, säger Lotte Wellton som är 45 år.
Städning är inte så enkelt som det verkar, men med kunskap blir det lättare, menar hon. Lotte Wellton är utbildad husfru, arbetar som hemkunskapslärare och fungerar även som konsult som gör hembesök med städtips - något som inte lockar så värst många. Ditt bästa tips? - Att röja! Gör dig av med allt du inte behöver. Med färre saker och rätt kunskap blir det enklare att städa. Och att alla i familjen deltar - även barnen, säger Lotte Wellton.
Fotnot: Begreppet Lort-Sverige myntades när journalisten Lubbe Nordström på 1930-talet gjorde en serie radioinslag från den svenska landsbygden kring bostäder med ohyra och ohygieniska förhållanden.