SKÅNE TRANÅS. Klockan är ett par minuter i åtta på morgonen när Per Håkansson
parkerar sin silvergrå Volvo V70 framför den röda tegelvillan. Det här är
hans hemmaplan. Född och uppvuxen i Simrishamn och med Österlen som sitt
huvudsakliga arbetsfält, känner han de flesta byar och bostadsområden i
trakten väl.
Inne i huset är köparen, Mikael Mattsson, redan på plats. Om ett par dagar är
det tänkt att affären ska slutföras, då skriver han på köpekontraktet såvida
besiktningen inte avslöjar några allvarliga brister.
Med vid besiktningen är även Roland Ekström, fastighetsmäklare på Mäklargården
och den som förmedlar affären.
Besiktningen börjar med en genomgång, där Per Håkansson förtydligar vad
besiktningen går ut på.
– Jag kommer att utföra en okulär besiktning. Det innebär att jag undersöker
allt som är synligt för ögat, allt som går att lukta, känna eller ta på.
Utvändigt handlar det om tak, fasad och marken närmast huset, invändigt om
alla åtkomliga byggnadsdelar och utrymmen.
– Morakniv är det mest avancerade hjälpmedel som jag kommer att använda. Jag
utför alltså inte någon fuktindikering, och undersöker inte funktionen på
fasta installationer som skorstenar, ventilation, värmesystem, el och
vitvaror.
Efter en snabb repetition av de uppgifter som finns om huset, bland annat
byggår, husets konstruktion och de renoveringar som gjorts, åker morakniven
fram.
Per Håkansson vandrar från rum till rum. Han knackar i väggar, öppnar och
stänger dörrar och fönster, känner på karmar med hjälp av moraknivens spets,
lyfter på plastmattor och kontrollerar anslutningar mellan dörrar, fönster
och vägg. Han berättar om sina iakttagelser för Mikael Mattsson, och kommer
med värdefulla tips om framtida underhåll och renoveringar. Allt medan han
antecknar i sitt protokoll.
I det nyrenoverade badrummet (2009) är Per Håkansson inte nöjd. Delar av
renoveringen är inte fackmässigt utförd. Bland annat har tätskiktet dragits
ned över golvbrunnens klämring och så får det inte se ut. En ny anteckning i
protokollet.
Per Håkansson efterlyser ett kvalitetsdokument från den entreprenör som gjort
badrumsrenoveringen.
– Be säljaren ordna fram ett sådant, säger han vänd mot Mikael Mattsson.
Efter badrummet bär det av upp på ovanvåningen. Han noterar bland annat att de
öppningsbara fönstren och dörren mot balkongen saknar energikassett.
Med ficklampan i ena handen, morakniven i den andra och den kompakta
digitalkameran dinglande i en rem runt halsen försvinner han därefter in i
stödbensutrymmet längs väggen.
Det är trångt, mörkt och dragigt. Men Per Håkansson är luttrad, han känner
husets kritiska punkter och vet exakt var han ska rikta sin uppmärksamhet.
Bland annat upptäcker han ett oisolerat ventilationsrör. Resultat: när luften
i ventilationsröret kyls ner försvinner självdraget.
– Principen är densamma som för en skorsten, draget ökar när murstocken blir
varm.
Nästa stopp är den oisolerade vinden. Stegen förs ned genom en lucka i taket.
Per Håkansson kliver upp, men ryggar tillbaka redan innan han nått sista
steget.
– Här luktar det avlopp!
Förklaringen får han omgående. Strax till vänster om luckan sticker luftningen
till avloppet upp ur bjälklaget. Bredvid ligger ett löst pvc-rör, cirka 2
meter långt och enligt Per Håkansson sannolikt avsett för att leda
luftningen vidare ut genom yttertaket. Den som ansvarade för installationen
av ventilationssystemet har med andra ord avslutat arbetet innan det var
färdigt. Nu samlas den unkna luften från avloppet på kallvinden. I ljuset
från besiktningsmannens ficklampa kan man se att takbrädorna ovanför den
abrupt avslutade luftningen fått en mörkare nyans.
Mindre rötangrepp och påväxt av mögel, konstaterar Per Håkansson och kör in
morakniven i de mjuka brädorna.
– När den varma avloppsluften möter den kalla luften på vinden bildas det
kondens.
Efter vinden har det blivit dags för den utvändiga besiktningen. Tak, fasad
och marken närmast husets grund ska inspekteras. Per Håkansson konstaterar
att det allmänna underhållet, inte minst målningen av husets träpartier, är
eftersatt. Dessutom fattas det stuprör på flera ställen, flera takpannor är
borta och det saknas plåtar till vindskivorna. Risken för fuktskador är
stor.
Det har gått drygt två och en halv timme sedan besiktningen startade. Den är
över och det går att spåra en viss lättnad i Mikael Mattssons ansikte. Per
Håkansson konstaterar att skicket på det 35 år gamla huset, med några få
undantag, är ungefär som man kan förvänta sig. Underhållet är eftersatt, men
skadorna har ännu inte hunnit bli så allvarliga att de inte går att åtgärda.
Per Håkansson råder köparen att ta itu med underhållet omgående.
– Använd gärna mitt besiktningsutlåtande till att lägga upp en underhållsplan.