"Här vill man passera så snabbt det bara går"

Malmö

– Det är viktigt att det finns bra platser i staden där vi kan finnas och möta varandra, säger arkitekt Thomas Hellquist.

84 procent av Sveriges befolkning bor i städer. För att skapa en hållbar stad måste vi ha bra stadsrum då vi även lever i miljöerna utanför lägenheterna, menar Bogranskarna.

– Hållbara stadsrum är meningsfulla, användbara och tillgängliga, säger landskaparkitekt Eva Kristensson.

Bogranskarna tittade närmare på tre nya stadsmiljöer i Malmö: Entré vid Värnhem, Hovrätten och Dockplatsen.

Bogranskarna tittade på sådant som användarvänlighet, markbehandling, plantering, vindskydd, väderstreck, trivsel och rumskänsla.

1 Entré

Patrullen börjar vid köpcentret Entré (Fojab arkitekter) – stadens entré för den som kommer på motorvägen norr­ifrån.

– Det känns inte välkomnande, entréfronten är väldigt stum, tycker arkitekt Thomas Hellquist. Idén om en port genom byggnadskroppen har inte blivit tydlig, tron på att glashus är genomsiktliga är överdriven.

Kollegan Tomas Wikström är lika kritisk:

– Det vi ser här är återkomsten av byggnader med bottenvåningar utan öppningar och en enda entré, som blir hela kvarter som sluter sig mot det urbana livet. Entré är besläktat med 1970-talets saneringsprojekt som Caroli City, där flera mindre kvarter slukades. Här skapas gator med blinda bottenvåningar som man vill passera så snabbt det bara går.

– Man uppfattar först att Entré har tre ingångar, men tittar man närmare efter är de alla hål på samma slang. Som stadsplanering rör det sig om förenkling och utarmning av staden. Det är raka motsatsen till ombyggnadsförslaget av Caroli City, där man planerar att öppna upp storkvarteret, göra bottenvåningen mer aktiv och skapa fler entréer.

Innanför Entréhuset ligger en sidobyggnad, även den i glas. Tillsammans med äldre hus på Pilgatan bildar de ett nytt triangelformat torg som ligger på kvartersmark och har planerats av företaget bakom köpcentret. Stort, ödsligt, skuggigt och blåsigt, tycker Bogranskarna. Ingenting som lockar till möten.

– Vad är egentligen tänkt med denna plats, undrar Eva Kristensson. Jag saknar något som ger en positiv sinnesstämning: vatten som porlar, grönska. Eller små butiker med direktingångar från gatan i bottenvåningen, då hade det känts levande och lockande.

Det nya MKB-huset bredvid har butikslokaler i bottenvåningen, vilket genast ger ett mer inbjudande och levande intryck.

Bogranskarna frågar sig vad som ska locka in besökare till torget från Värnhemstorget. Thomas Hellquist hade gärna sett en mer spännande arkitektur:

– Byggnader är ju stadsrummets väggar och bestämmer mycket av rumskaraktären. Sidobyggnaden är onödigt monoton och kylig.

Bogranskarnas energiexpert Torbjörn Klittervall är tveksam till glasfasaderna som nattetid lyses upp inifrån.

– Tänk så mycket energi som kunde använts bättre.

Tomas Wikström hittar ett plus, trots allt:

– Entré har till skillnad från många externa köpcentra god tillgänglighet för kunder som åker buss, cyklar eller går. Men som koncept för stadsbyggande måste Entré Malmö starkt ifrågasättas.

Bogranskarna enas om att Entré med omgivande stadsrum har flera brister. Betyget blir bara en 2:a.

2 Hovrätten

Nästa stopp blir nya Hovrätten som flyttat tvärs över kanalen – en svart byggnad med svängd fasad som följer kanalkantens form. Arkitekterna Schmidt, Hammer och Lassen har ritat huset, platsen utanför har planerats av Gatukontoret och Atkins Sverige AB.

– Den konvexa formen är avvisande och ett prov på dansk arkitekturestetik när den är som värst: stiligt men dött, säger Thomas Hellquist.

Bogranskarna efterlyser till exempel ett kafé i bottenvåningen för att öppna upp och skapa ett folkliv – något som hindras av hårda säkerhetskrav. Även den kala platsen framför huset ifrågasätts:

– Vad är det tänkt att man ska göra på ytan framför huset. Är det en gata? Ett torg? Cykelbana? Det hela känns väldigt otydligt, säger Thomas Hellquist som funderar på om det inte hade varit bättre om huset i något parti svängt inåt för att skapa ett mer användbart stadsrum.

Några meter ut från huset finns en svängd mur med bänkar på utsidan.

– Här är väldigt trevligt att sitta, säger Eva Kristensson. Utsikten mot sydväst är fantastisk! Men jag hade gärna sett fler bänkar och även bord om det ska fungera för lunchgäster. Dessutom mer grönska som stoppar vindar, och tänk om man kunnat gå ner till vattnet.

Den lilla strandpromenaden är första delen i en stor omvandling med strandpromenad ända bort till hoddorna vid Tekniska museet om några år. Bogranskarna kan se framför sig en ny fin miljö i Malmö, men ännu har man inte nått fram. Det är för lite som lockar och platsen känns ödslig och steril, tycker de och sätter även här betyget 2.

3 Dockplatsen

Kockums stora docka har blivit småbåtshamn, och vid kortändan finns det lilla torget Dockplatsen. Här ligger hus i sju våningar, bland andra Dockterrassen som fick årets stadsbyggnadspris. Husen hyser såväl företag som bostäder, restauranger och gallerier.

– Ett väldefinierat stadsrum med tydliga väggar och en bra mix som gör att platsen lever hela dygnet, menar Thomas Hellquist. Läget vid havet tilltalar och han ser en större omsorg om Malmöborna:

– Här har man lyckats med att få in folklivet, det finns ett naturligt flöde.

Torget, som ritats av Jeppe Aagard Andersen för Malmö stad, har anlagts med traditionella material som gatstenar och granitblock, vilket uppskattas.

– Man har gjort en tydlig men sofistikerad gräns mellan trottoar, gata och cykelbana vilket gör att man kör försiktigt. Det är välgjort, berömmer Eva Kristensson, som däremot saknar grönska:

– Det är väldigt kala platser vi tittar på. Här finns visserligen en grupp plataner, men de står upphöjda och svårtillgängliga. Jag saknar en lekfullhet.

Bogranskarna tycker att restaurangbåten stör utsikten – den borde legat på andra hållet.

Torbjörn Klittervall har även tittat på Dockplatsen kvällstid och tycker att det finns vissa pluspoäng med exempelvis blå lysande plattor som skiljer körväg från gångväg.

Detta är den mest lyckade stadsmiljön av de tre. Att man planerat för folkliv, valt fina markmaterial och tagit vara på närheten till havet motiverar en fyra, medan bristen på grönska, de enkla trädetaljerna och det skuggiga läget drar ner betyget, som slutar på en trea.