Från slum till paradhus

LUND.
På paradläge i centrala Lund ligger fastigheten Murgrönan 9 – under många år ett slumhus som gick under namnet Ryska huset. Men efter flera års renovering ser Bogranskarna något annat.

Från gatan ser huset välbevarat ut. Men det har genomgått en omfattande renovering och mycket är alldeles nytt: balkongerna är nytillverkade efter gammal förlaga, taket har bytts ut och tilläggsisolerats, alla fönster och dörrar är nya och takkuporna är nyinsatta.
– Jag var orolig att man skulle förstöra originalfasaden, men det har man inte gjort. Visst hade det varit ännu bättre med originalfönster, men helheten ser bra ut, säger arkitekt Thomas Hellquist som dock är lite tveksam till fasadbelysningen som gör huset prickigt på kvällen.

Energigranskare Torbjörn Klittervall ger pluspoäng för de nya fönstren som har både tvåglas isolerruta och ett ljudisolerande glas.
– De ger en bättre komfort inomhus och har dessutom en positiv inverkan på husets totala värmebehov, man mer än halverar värmeförlusterna. Föredömligt!

Invändigt har huset blåsts ut. I stort sett återstår endast ytterväggar och trapphus. Trossbottnar och bjälklagen mellan våningarna har rivits ut och byggts upp igen, dörrar och golv är nya och en hiss har installerats. Alla material är nya, men man har valt att återskapa miljön så nära originalskick som möjligt.

För ett ovant öga går det inte att se att det på många sätt är en helt ny bostad. Här är tre meters takhöjd, och den gamla rumsindelningen med rum i fil har behållits.
– Det här är knappast en renovering, snarare en rekonstruktion, säger Tomas Wikström.

Har man gjort för mycket? Omöjligt att säga utan att veta hur det såg ut, menar de. Men med tanke på att huset inte ens hade centralvärme och med omvittnat eftersatt underhåll är Bogranskarna imponerade över insatsen.
– En annan husköpare hade kunnat välja att riva huset, säger Eva Kristensson.

Bogranskarna uppskattar att man behållit planlösningen med tre rum i fil. Men var det rätt att flytta köket som låg in mot gården till ett av de större rummen i fil? Det bryter mot tanken att bevara rummens funktion, men samtidigt är det en anpassning till ett modernt liv där köket är mer centralt, resonerar de.
– Jag tycker det är en rätt bra omtolkning, säger Tomas Wikström. Även om köket blir centralt så kan man stänga om det, det är bra.

En fördel med att förre ägaren underlät att modernisera är att husets 24 kakelugnar fanns kvar och användes tills för några år sedan. I lägenheten som Bogranskarna tittar på finns inte mindre än fyra kakelugnar som plockats ner, magasinerats, rengjorts och nu har murats upp på nytt.
– Det är en väldig kvalitet, säger Eva Kristensson.

Kakelugnarna har utrustats med moderna luckor av glas bakom mässingsluckorna. Viljan att uppdatera med omsorgsfulla materialval går igen i allt: trägolven är nya men lagda stav för stav i klassiskt fiskbensmönster, nytillverkade element av äldre modell har installerats, som om huset hade moderniserats med centralvärme på 1940-talet. Taket i porten har fått dekorativa kryssvalv, innerdörrarna har nytillverkats efter gammal förlaga men fått nya dörr­överstycken för proportionens skull, och varenda list ser tidstrogen ut.
– Här har gjorts väldigt många, svåra ställningstaganden, säger Thomas Hellquist. Man har höjt den dekorativa nivån lite och jag tycker det är helt i samklang med husets karaktär. Det här är ett väldigt oortodoxt sätt att ta sig an en husrenovering – det är både kreativt, känsligt och ambitiöst gjort.

Mycket har specialbeställts, en del är rent hantverk. Men en lösning är de inte nöjda med: den nyinsatta stuckaturen är av hårdplast.
– Det är att gå över gränsen, tycker Thomas Hellquist.

Trapphuset är det enda som är något sånär ursprungligt. Avsatser med rutmönstrad keramik, stentrappa och gjutjärnsräcken är kvar sedan 1907. Det har nu reparerats och kompletterats så omsorgsfullt att knappt ens ett rutinerat Bogranskaröga kan se att vissa delar är nya.
– Jag hade inte sett att delar av golvet var nylagt om ingen sagt det, säger Tomas Wikström imponerat.

Bostaden har också fått nya, moderna funktioner: centraldammsugare, bredband, ip-telefoni och ip-tv, inbyggda energisnåla LED-lampor i tak och i trapphus, komfortvärme i badrummets golv och så vidare. Man har också passat på att bygga fler balkonger, i samma stil naturligtvis, och anlägga en vinkällare där alla bostäder har varsitt fack.
– Allting är väldigt påkostat, säger Tomas Wikström.

Innergården ska få granitsten och en liten vattenspegel. Landskapsarkitekt Eva Kristensson noterar att gården är liten, men uppskattar att nästan alla lägenheter fått balkong.

Energigranskare Torbjörn Klittervall ger pluspoäng för luftkanalerna som tar in friskluft från gårdssidan (för att undvika bilavgaser) och leder luften genom kanaler i golvet till munstycken under elementen mot gatan – en ovanlig lösning:
– Genom att luftströmmen är uppåtriktad och samverkar med luften från värmeelementet är risken för drag liten.

Däremot saknar han återvinning av värmen i frånluften:
– Det kommer att medföra ett onödigt stort energibehov för husets uppvärmning.

Klittervalls omdöme är övervägande positivt:
– Ett talande exempel på hur ett hundraårigt hus med modern teknik kan förvandlas till ett trivsamt och ombonat hus för 2000-talet. Det har blivit en pärla. Men det har inte varit billigt!

Kvadratmeterpriset är cirka 50 000 kronor i insats, däremot är månadsavgiften låg.

Bogranskarna är imponerade över slumhusets förvandling till exklusiva paradbostäder. De är eniga om att det är värt ett högt betyg. Frågan är om det är en fyra eller en femma? Kvaliteten och omsorgen om detaljerna lyfter betyget. Det som tynger ner är priset, bristen på värmeåtervinning och så de där stuckaturerna i hårdplast och den tveksamma fasadbelysningen.

Efter ett kort resonemang enas de om högsta betyg. Fem postryttare.
– Det här är bra jobbat, säger Thomas Hellquist. Mycket bra jobbat.

Ryska huset var ett skandalhus

Skandalerna kring Ryska huset hängde ihop med förre ägaren Tom Kronsjö. Sedan han ärvde huset 1969 tills han avled 2005 skedde i stort sett inget underhåll.

Tapeter flagnade, golv bågnade, centralvärme saknades, hyresgästerna fick betala hyran kontant och elsladdar hängde löst. Myndigheterna jagade honom, han belades med vite, polisanmäldes och uteslöts ur Fastighetsägarföreningen. Precis innan han avled skulle kommunen besluta om tvångsförvaltning.

Namnet Ryska huset föddes under 1970-talet då många inneboende var personer från Östeuropa. 2006 såldes huset till Per Ljungberg Fastigheter & Förvaltning för 16 miljoner kronor som nu renoverat det och omvandlat huset till bostadsrätter.