I höjd med takåsarna i Malmös innerstad ligger arkitekterna Kerstin Lundhs och
Kenji Miyazus vindslägenhet.
När de kom hit första gången var det råvind med lägenhetsförråd och
tjänstebostäder för pigor, men arkitekterna såg potentialen och köpte loss
vinden med den höga takhöjden. De rev ut allt och skapade sin nya bostad på
125 kvadratmeter.
– Det tog tre år: ett år att planera, ett år att bygga och ett år att
färdigställa, berättar Kenji Miyazu.
Att bygga om en vind innebär särskilda utmaningar. Allt byggmaterial måste tas
in med kranbil, och det krävdes ibland byggnadsställningar på hela huset.
– Rent praktiskt var det mycket som var komplicerat, konstaterar Kerstin
Lundh. Att bygga i ett drygt hundra år gammalt jugendhus innebär också att
man måste vara varsam och ta hänsyn till husets ursprungliga utseende. Som
fönstersättningen. På en vind finns endast små fönstergluggar och att ta upp
stora fönster som syns nerifrån gatan var det till exempel inte tal om.
Ombyggnaden övervakades av Malmö museer så att husets fasad inte skulle
påverkas av ombyggnaden.
– Vi hade lite tur för längre bort i huset fanns en gammal vindslägenhet, så
vi fick ta upp fönster som harmonierade med dem, berättar Kerstin Lundh. Det
blev därmed några extra fönster utåt gatan, men de stora ljusinsläppen
kommer från elva nya takfönster som satts på väl valda ställen i bostaden.
Kerstin Lundh och Kenji Miyazu har gjort mycket av ombyggnaden själva och
valde att utgå från vindens ursprungliga material när de byggde sin
lägenhet. Det blev stenmaterial och trä.
– Vi var på det klara med vilken karaktär vi ville ha, vi ville inte ha allt
för fina ytor, det skulle inte passa till vinden. Vi ville ha lite rustika
material med karaktär, och eftersom allt lutar åt olika håll så ville vi
stilla ner det med få materialval, säger Kenji.
Murstockens vitputsade yta går igen i fler väggar. Golvet har gjutits av vit
betong med värmeslingor. De hade funderingar på att lägga trägolv men insåg
att det inte skulle gå att lägga i någon enhetlig riktning eftersom bostaden
har åtskilliga vinklar. Yttertaket har isolerats inåt och klätts med ljusa
träribbor.
– Vi är båda inspirerade av arkitekten Jørn Utzon (som ritade Sydneyoperan)
och såg det här innertaket i en kyrka han ritat i Danmark. Det kändes helt
rätt här, säger de.
När de planerade sin bostad började de med att placera köket centralt, vid
murstocken, med flera öppna arbetsbänkar runt vask och spis.
– Köket är bostadens hjärta. Vi ville ha ett kök där många kunde umgås, och
det har blivit jättebra. Det är supereffektivt och väldigt lättarbetat. När
vi har gäster blir det ofta att vi står här och minglar, hjälps åt att laga
mat eller dukar upp buffé här, säger Kerstin Lundh.
Bakom en diskret skjutdörr gömmer sig en extra spis och vask.
– Där steker vi sill utan att stekos når ut, säger Kerstin Lundh.
De har inrett sitt kök med en blandning av specialbeställt och färdigköpt.
Underskåpen köptes färdiga medan de låga överskåpen med glasdörrar är
specialbeställda för att släppa igenom ljus och för att man ska kunna stå på
varsin sida bänken och prata med varandra.
– Vi har tänkt mycket på vad vi vill göra och var när vi planerade lägenheten,
säger Kerstin Lundh.
På ena sidan köket ligger en liten frukostmatplats och ett extrarum som
fungerar som klädkammare. På andra sidan köket finns matsal och rymligt
vardagsrum i ett. Vid soffan har de tagit upp en öppen spis mot den gamla
murstocken.
Det stora rummet ligger i husets hörnvinkel och har hela 4,3 meters takhöjd.
Här har de utnyttjat takhöjden och byggt två loft som hyser arbetshörna och
många böcker.
– Det är en egenhet med vindvåningar att det inte finns några raka väggar. Att
sätta upp bokhyllor och tavlor är svårt! säger Kerstin Lundh.En smart
lösning de gjort åt detta är en ny vägg framför trappan till arbetsloftet,
väggen döljer trappan men ger också plats åt en stor tavla vid matbordet. På
bottenvåningen finns även ett sovrum och badrum.
Bostaden har också en andra våning. En trappa upp finns rum för avkoppling:
ett mellanrum har en slaf för avkoppling och bokläsning.
Intill finns ett badrum i det halvmåneformade rummet ovanpå husets kökstrappa.
Här finns ett platsgjutet, dubbelsidigt, badkar klätt med svalt grön mosaik.
Rummet har takfönster för att man ska kunna koppla av med bad under
stjärnhimlen.
Här uppe finns också bostadens krona: takterrassen. Den är byggd ovanpå taket,
på gårdssidan av huset, för att inte synas från gatan.
– Vi har alltid drömt om en takterrass. När jag steg ut här första gången
kände jag bara wow, säger Kerstin.
Takterrassen har blivit ett av bostadens mest använda rum. Här kopplar de av
efter jobbet, här ordnar de middagar, här kan de följa nyårsfyrverkerierna
360 grader över Malmö skyline och här solar de somriga dagar.
– Här är underbart. Vi använder terrassen så ofta vi kan! Vi till och med
sover här ute när det är tropiska sommarnätter, säger Kerstin.
Takterrassen på drygt tjugo kvadratmeter har grill, syrenbuskar, blomlådor,
utedusch och många sittplatser.
– Det blir lite som villaliv på taket, men med torrare klimat på grund av
frånvaron av jord, säger Kenji.
Här bor de med villalivets kanske största fördel, uteplatsen, men mitt inne i
staden, på Sankt Pauli Kyrkogata. Kyrktornet är det enda som sticker upp
över deras takterrass.
– Att ha cykelavstånd och närhet till allt är en fantastisk kvalitet, säger
Kenji.
– Vi har till och med nära till himlen, säger Kerstin.
Att bygga sin egen vindsbostad har både varit ett privilegium men också ibland
motigt, säger de.
– Det var en rätt tuff match, vi gjorde mycket själva och det fanns en oro om
pengarna skulle räcka. Byggtiden frestade på, säger Kenji.
– Samtidigt har vi varit draghjälp till varandra och peppat varandra när det
varit motigt. Och vi har fördelen med vårt yrke att vi är vana att leta
olika lösningar och se helheten, säger Kerstin.
Nu har de skapat sin sociala bostad med terrass på taket och njuter av att ha
fått det precis som de vill ha det.
– Vi fick tillfälle att planera en bostad helt utifrån två vuxna människors
behov, det är en väldig lyx, säger Kerstin Lundh.