Femtiotalshuset en pålitlig pärla

Bostad.

Det kan vara skönt att slippa dyrbara överraskningar när man letar bostad. Då är 50-talet ett decennium att kika närmare på. Tryggt. Säkert. Gediget.

Från perspektivfönstret i vardagsrummet har man utsikt över en lång rad av enkupiga tegeltak. Souterränghus i gruppbebyggelse, sadeltak och en rejäl stomme av tegel och betong. Typiskt för 1950-talet.

Den som funderar på att köpa ett hus från den här tiden kan känna sig tämligen trygg. Här bjuds sällan på några obehagliga överraskningar, såvida inte huset byggts om eller renoverats av vårdslösa hantverkare.

– Vad du ser är vad du får. Det är en av fördelarna med husen från 1950-talet, konstaterar Per Håkansson, besiktningskonsult och Sydsvenskans husexpert, när han stiger över tröskeln till det lika välskötta som välbevarade kedjehuset på Krabbevägen i Simrishamn.

Bortsett från en köksrenovering från 2005 är huset i det närmaste oförändrat.

Det stora, spröjslösa perspektivfönstret i vardagsrummet är bara en av många tidstypiska detaljer. I badrummet sitter originalkaklet kvar, turkost eller möjligen ljusblått eller grönt, upp till brösthöjd. Det grå klinkergolvet är också original, liksom det inmurade badrumsskåpet. Ovanför det inkaklade badkaret sitter ett litet vädringsfönster.

– Det är möjligen här det skulle kunna bli problem. På 1950-talet använde man badrummet för att gå på toaletten, tvätta sig och en gång i veckan ta ett bad. Idag duschar man ofta och länge, vilket varken ventilation eller väggar klarar.

För femtio år sedan fanns det ingen fuktspärr. Istället satte man kaklet i tjocka lager av murbruk utanpå en tjärpapp, så kallad tjocksättning. Konstruktionen hade inga problem att stå emot den tidens belastning, men med de duschvanor vi har idag skulle det inte ta många veckor förrän vi hade en fuktskada i väggen, konstaterar Per Håkansson.

Ventilationen i 1950-talshusen ombesörjdes med hjälp av vädring. Ett visst självdrag från otäta fönster och dörrar bidrog också till ett sunt inomhusklimat. Tack vara dessa små energiläckage höll sig husen friska.

Per Håkansson talar om ett hus i balans. Att täta läckorna för att spara energi är med andra ord inte enbart av godo.

– Jag brukar säga att det du sparar i driftskostnader förlorar du på höjda underhållskostnader.

Husen på 1950-talet byggdes i sten och betong. Väggarna var ofta av tegel och murade i två sektioner, en så kallad kanalmur med en isolerande luftspalt i mitten. Det har visat sig vara en effektiv isolering, betydligt bättre i praktiken än i teorin.

Bjälklagen mellan våningsplanen göts i betong. Tillsammans med de gedigna väggarna gör det huset stabilt och tåligt.

– Skulle man få en vattenskada i ett sådant här hus, torkar den i de flesta fall upp av sig själv, säger Per Håkansson.

Huset på Krabbegatan i Simrishamn ger ett nätt intryck från utsidan. På insidan däremot blir upplevelsen en annan. Det är byggt i tre plan: utöver markplan med kök, badrum, sovrum och stort vardagsrum med utgång till altanen, finns här även en rymlig källare med tvättstuga, torkrum, hobbyrum och pannrum samt en ovanvåning som inretts till en separat tvårumslägenhet med kök, egen toalett och klädkammare.

Inte minst köket på andra våningen är en fröjd för alla 1950-talsentusiaster. Köksskåp och luckor härstammar från en tid då bokstavskombinationer som mdf ännu inte var uppfunna. Även diskbänk och diskho är original, liksom den fullt fungerande och designmässigt fullständigt fantastiska spisen från Elektro Helios.

Per Håkansson är närmast lyrisk. Över detaljerna och helheten.

– Det är en sann fröjd att få besiktiga ett sådant här hus.

Längst upp i huset finns kallvinden, som nås genom en liten lucka i taket. Bjälklaget har isolerats med ett decimetertjockt lager av kutterspån. Han höjer ett varningens finger.

– Så länge spånet håller sig torrt är det inga problem. Problemet uppstår om man skulle få en vattenskada eftersom det då inte torkar av sig själv.

Per Håkanssons tips är att inte tilläggsisolera vinden. Ett visst värmeläckage är bra, förklarar han, och hänvisar på nytt till husets inneboende balans.

– När man tilläggsisolerar blir temperaturskillnaderna mellan bostad och vind större. Det räcker med en springa i isoleringen för att den varma luften från bostaden ska stiga upp på den kalla vinden. När varmluften möter kalluften omvandlas den till kondens.

Pannrummet ligger i källaren. Fram till början av 1970-talet värmdes huset upp med hjälp av koks. På väggen hänger den smala koksskyffeln fortfarande kvar.

Idag eldas huset med olja. Om man i framtiden bestämmer sig för att byta ut oljepannan mot en modern värmepump måste man tänka sig för, konstaterar Per Håkansson. Dels eftersom det innebär att man tar bort en värmekälla som hjälper till att hålla källaren fri från fukt. Men kanske framför allt för att man i radhuskedjan delar murstock med grannen.

– Slutar man elda i oljepannan blir skorstenen kall, då försämras självdraget även för grannen.

FAKTA 1950-talshus

Korsvirkeskonstruktion inspirerad av danskt byggande

# Konstruktionerna och materialen i 1950-talshusen är av hög kvalitet. Husen har ofta källare och ett flackt sadeltak. Grundmuren på en typisk enplansvilla med källare murades i block av betonghålsten som vilade på en armerad betongsula. Utvändigt ströks muren med varmasfalt för att skydda mot fukt, invändigt kläddes grundmuren med plattor av lättbetong. De tunga bjälklagen består av armerad, platsgjuten betong.

# Stommen bestod antingen av en kanalmur i tegel och/eller betong eller träreglar med mellanliggande isolering. På insidan kläddes konstruktionen med gips, utvändigt murades fasadtegel. Ovanför fönster och dörrar förstärktes fasaden med en utskjutande armerad tegelbalk. Hus med kallvind isolerades med kutterspån.

# Enplanshusen isolerades med mineralull mellan takstolarna. Ovanpå takstolarna spikades råspont, därefter papp, ströläkt och bärläkt, och längst ut takpannor av lertegel.

# Uppvärmning med radiatorer och vattenburen värme dominerade. Oljan var billig vilket fick många husägare att konvertera sina äldre ved- eller kokseldade system till oljepannor.

# Fönstren fick en mer framträdande roll, både i utformning och konstruktion. Ofta kompletterade arkitekten sina skisser med särskilda fönsterritningar. Stora så kallade perspektivfönster kombinerades med smalare tvåluftsfönster, vilket gav fasaden ett asymmetriskt intryck.

# En normalvilla från början av 1950-talet har tre rum och kök och är på cirka 70 kvadratmeter. Mot slutet av decenniet hade storleken på standardvillan ökat till omkring 90 kvadratmeter, fördelat på fem rum och kök.

# Införandet av ränteavdrag och bostadslån med låg ränta och statliga garantier bidrog till att småhusbyggandet tog fart under 1950-talet. I genomsnitt byggdes det 16 000 nya småhus per år.

Att tänka på
# Husen som byggdes under 1950-talet är gedigna. De tunga bjälklagen och den rejäla stommen har goda förutsättningar att hålla sig friska. Däremot är inte våtutrymmena anpassade för modernt liv. Varken ventilation eller fuktspärr klarar dagliga långa duschar. Källaren kan vara en bra plats att installera ett nytt badrum med dusch.

# El- och vattenledningar från 1950-talet har teoretiskt sett överlevt sin tekniska livslängd, och bör ses över. Glöm inte att installera jordfelsbrytare.

Det besiktigade huset

Charmigt gatuhus som genomgått en smakfull och klok renovering
Byggår: 1956.
Kvadratmeter: 95 kvm + källare 60 kvm.
Uppvärmning: Vattenburen värme från oljepanna.
Grund: Grundläggning med källare/grundmur i betong.
Stomme: Kanalmur av tegel.
Bjälklag: Betong.
Tak: Enkupigt tegel, underlagspapp och spontade brädor.
Ombyggnader/renoveringar: Garage i källarplan tillbyggt 1963. Nytt kök samt nya vattenledningar till kök och badrum 2005.

Per Håkanssons omdöme:
# ”Ett bra hus, både byggnadstekniskt och i valet av material. Den murade stommen, de gjutna bjälklagen och avsaknaden av organiska material, till exempel trä, gör konstruktionen tålig. Ett mycket välskött och välbevarat hus.”

# Vad ska jag tänka på när jag renoverar badrum?
– Badrummet från 1950-talet må vara charmigt, men det är inte funktionellt. Det saknar ventilation och har ett tätskikt som inte står emot vår tids vanor. Renovering görs från grunden, enligt de branschkrav som gäller nu. Installera en fläkt som hjälper till att dra ut fuktig luft.

# Källaren kan vara en bra plats att bygga ett helt nytt badrum. Här har de varma, fuktiga ångorna från duschen gott om volym att blanda sig med den torra luften i övriga huset.

# Per Håkansson är certifierad besiktningsman och medlem i SBR, Svenska byggingenjörers riksförbund. SBR är en ideell yrkesorganisation som arbetar med kompetensutveckling av branschfolk. SBR utbildar och godkänner besiktningsmän för såväl överlåtelse- som entreprenadbesiktning.