TV 3 har en inredningsserie som de kallar ”Sveriges fulaste hem”. Det är
oklart om titeln syftar på ”före” eller ”efter”.
Ni har säkert sett dem: två excentriska herrar som släpar varsin råttliknande
hund i ett snöre medan de spyr sitt förakt på svengelska över sina offers
totala brist på smak. Man får skrämmande inblickar i en värld av troll i
vitrinskåp, prydnadsgrisar och märkliga arrangemang som en storbilds-tv
upphängd på en kakelugn, i hem som har slutat att fungera som det var tänkt.
Om det var tänkt.
Det är mycket clowneri och väldigt lite allvar när de ska rensa ut bråten och
skapa ett fungerande hem, och visst – det är bara att acceptera att
heminredning numera är tv-underhållning. Till och med ganska kul emellanåt,
ingen kan efter detta tvivla på att hantverkare har en lätt vriden humor.
Sedan tar mardrömmen över. För Simon och Tomas kan aldrig nöja sig med att
skapa ljus och luft och praktiska funktioner i en lägenhet. De måste sätta
sin prägel på den också med epilepsiframkallande tapeter och
färgkombinationer som antyder att målaren gjorde sitt jobb mitt i natten
utan lampan tänd. Med ”dekorativa” belysningsarrangemang och hemgjorda
inredningsdetaljer i orange plexiglas med guldfärgad mosaik, eller varför
inte älghornsinspirerade väggkandelabrar i mdf-board?
Svart innertak i ett redan från början lågt rum är en annan strålande idé. Och
såg ni övervåningen med snedtak som målades tältrandig i grönt och vitt, med
gavlar i illrött dekorerade med krossade lp-skivor? Husets ägare såg
jätteglada ut när de fick se resultatet, vilket kan få en att undra.
Jag är inte superestet, men när jag har sett ”Sveriges fulaste hem” vill jag
bara ha vitt omkring mig.
Okej, jag kan ha missförstått programidén. Det kanske är grym humor rakt
igenom. Ägarna kanske ska luras att tro att de får ett fantastiskt nytt hem
medan vi sitter där i tv-soffan och skrattar åt dem.
I så fall kan man bara hoppas att TV 3 skickar ut en inredningsarkitekt
efteråt som räddar vad som räddas kan. Någon ska ju bo i det där hemmet.