Det är tisdagskväll och en majoritet av de framtida grannarna i fabriken på
Kirseberg är på plats för kvällens möte hemma hos Benny Mårtensson. I ett
rum intill leker barnen.
Detta är del 4 i serien om fem familjer som bygger om en gammal fabrik på
Kirseberg i Malmö till bostäder.
– Det är dags att fira, säger Kajsa Hilton-Brown och packar upp glassen.
Den sista hyresgästen i fabriken har tömt lokalerna på andra våningen och
lämnat nycklarna. Äntligen har de tillgång till hela huset.
Nu lägger det blivande kollektivet in en högre växel i sitt husprojekt. Det
är många beslut att fatta och de vill få igång hantverkarna så snabbt som
möjligt.
– Ska vi rapportera i tur och ordning vad som hänt sedan sist, säger Kalle
Lind som tar sig an uppdraget som mötessekreterare.
Jodå, det är en bra ordning. Ordet går laget runt. Kalle börjar själv:
– Bygganmälan är inskickad.
Anna Normann berättar om mötet med energirådgivaren:
– Golvvärme är energimässigt inte det bästa. Dessutom skulle det innebära
olika värmesystem på de olika våningarna.
Gänget beslutar sig för att genomgående köra radiatorer, vilket i sin tur
påverkar golvvalen. Benny väljer trägolv istället för betong när golvvärmen
nu försvinner.
– Kan man köpa gamla fina, stora radiatorer begagnade, undrar Benny
Mårtensson.
Jo, det ska nog gå. Någon påpekar att det faktiskt finns en del element i
huset som kan återanvändas.
Mötet avbryts av ett gäng springande barn som förkunnar att det snöar ute.
– Det snöar, det snöar, är det julafton? ropar femåriga Tuva entusiastiskt.
Barnen får lite fika och mötet fortsätter med anbud och offerter. Det
handlar om tekniska ritningar, VVS-projektering och byggnadsarbeten. De har
bestämt sig för att anlita en enda byggare på totalentreprenad. Det är stor
skillnad på priserna.
– Det är konstigt att det kan vara så stor prisskillnad, säger Benny
Mårtensson.
Den dyraste totalentreprenaden är mer än dubbelt så dyr som den billigaste.
Det skiljer många miljoner kronor. Kanske vill de inte vara med? De anbuden
faller hur som helst bort direkt.
Även det billigaste diskuteras med skepsis, kanske är de oproffsiga eller är
inte allt inräknat?
Man enas om att gå vidare med ett par byggare och konstruktörer för en
närmare diskussion om vad som ingår och hur snabbt de kan sätta igång.
Tidsaspekten är viktig – nu vill man verkligen komma igång.
Barnen kommer springande igen. Denna gång utan kläder.
– Vi är nakenfisar, ropar de glatt och bubblar av skratt.
Föräldrarna fnissar lite åt deras tilltag men fortsätter lugnt mötet.
Arbetsuppgifterna delas upp mellan dem. Björn får i uppdrag att kolla
referenser, Benny att sätta igång en ventilationsritare. Valle ska skriva
ett brev, Anna kollar hur man renoverar fönster, Kalle hör med en släkting
om en ekonomisk fråga och så vidare.
Valle Westesson tar på sig att åka ut till fabriken med Björn Ericsson för
att provborra i grunden och undersöka hur långt ned i marken ytterväggarna
går. Man vill kontrollera hur stadiga ytterväggarna är innan man bilar upp
grunden.
Besöken i den gamla fabriken blir allt tätare. Förutom att visa runt
hantverkare river man ut inredning. Det mesta åker till tippen men en del
känns fel att slänga.
– Jag har satt in en annons för att sälja en mellanvägg i glas från
kontoret. Det var inget fel på den och den var monteringsbar i olika
sektioner, så jag tänkte göra ett försök att sälja den, berättar Valle
Westesson.
De andra nickar nöjt. Att undvika att kassera i onödan och samtidigt få in
pengar på kontot uppskattas.
– Är det mer vi kan sälja, undrar Anna Normann. Toaletterna kanske?
Efter ett par timmar börjar rapporterna ta slut och barnen bli trötta. Det
har varit ett intensivt möte med mycket information och många
ställningstagande.
– Ska vi börja träffas en gång i veckan framöver, föreslår Kajsa
Hilton-Brown.
Det är en bra idé tycker alla.