MALMÖ. – Vill man ha de lätta, enkla möblerna med bra kvalitet får man leta
bland de här företagen, säger Tony Ståhl, säljare på Lammhults, och ser ut
över konkurrenterna på Luftkastellet vid Brofästet, som den här veckan
bildade ram för Vårmässan 07 – en årligen återkommande mässa för branschfolk
som sysslar med offentlig miljö.
Lammhults säljer möbler för 180 miljoner tack vare design och ergonomi, och
även om det än så länge bara är möbler för några miljoner som ”läcker över”
till privata hem har de noterat trenden:
– Många av våra formgivare börjar bli kända namn, det börjar bli status att
köpa en fåtölj av Gunilla Allard.
Samma sak märker man hos norska LK Hjelle som satsar mycket på soffor för
offentlig miljö. När de började samarbeta med den unga designgruppen Norway
Says spreds resultatet, soffan Ugo, över världen till kunder som Dolce
& Gabbana. Att den fick Wallpaper Design Award 2005 hjälpte förstås
till.
– Norge har inte varit så känt för god design, men det börjar komma nu, säger
Dag Hjelle som är tredje generationens möbelfabrikör med ett klart mål:
– Vi är ganska så små i Norge, men vi ska vara bland de bästa.
Danska Fritz Hansen Republic visade upp Arne Jacobsens sista stol, utvecklad
för danska riksbanken 1970 och nylanserad i år – Liljan, eller på
katalogspråk, 3208. Den har uppenbart släktskap med världsberömda Sjuan, men
lades ner redan på 80-talet eftersom de svängda formerna var så svåra att
tillverka att man fick skrota tre skal av fyra.
Med dagens teknik finns det inte längre sådana hinder. Nyutgåvan skiljer sig
dock på ett annat sätt från den kultförklarade 70-talsmodellen; tillverkarna
har insett att användarna blir allt större och har anpassat stolens mått
till dagens verklighet.
Blå Station skrev en bit möbelhistoria när de tog fram ett helt nytt
material för lätta och bekväma stolar, nämligen nålfilt. Samma material som
ligger i bagageutrymmet i de flesta bilar – en polyesterfilt – kan de idag
pressa samman med ett non-wowen polyestertyg till ett lätt, starkt och
bekvämt skal som de draperar över en smäcker stomme av kromade stålrör.
Resultatet blir en lättskött, praktisk och skön stol med textilkänsla, som
faktiskt också bidrar till att dämpa ljudet i rummet.
– Producenten som gör filten sade nej, det går inte. Men vi prövade och det
gick, berättar formgivaren John Lindau som lär få nöja sig med äran att ha
varit först.
– På Milanomässan kom nästan varenda biltillverkare och köpte två stolar; en
att såga sönder och en att behålla.
Lammhults har redan lanserat en egen serie eleganta stolar i filt designade
av Anya Sebton som andas stramt direktörsrum från 1960-talet. Men de har
även utvecklat stolar i ett annat, helt nytt material som liknar det
traditionella plastskalet men består av cellulosafibrer av överskottsvirke
som pressats samman med strimlade pet-flaskor som bindemedel.
Resultatet blir en stol som i princip är gjord av trä men som kan formas som
vore den av plast. De danska formgivarna Johannes Foersom och Peter
Hiort-Lorenzen har gett Imprint sin form.
Norska Håg från Röros gör stolar som rör på sig och låter den som sitter i
dem göra detsamma. Den revolutionerande Capisco, som låter användaren sitta
som i sadeln när man rider, ger en helt annan, mer upprätt och mer aktiv
arbetsställning än den vanliga kontorsstolen.
– Vi sitter allt mer, både på jobbet och hemma, säger ergonomen Margaretha
Mellner. Då är det så viktigt att kunna ändra ställning då och då.
Nu lanserar man Conventio Wing, en lätt och bekväm stol för samlingssalar
och andra sammanhang där man ofta sitter länge. Perforeringen låter kroppen
andas, och ett litet beslag gör det möjligt att gunga lite fram och
tillbaka, en nödvändig rörelse om man ska orka sitta länge.
– Svart och vitt, krom och laminat. Mycket 60-tal men mindre plast och mer
miljömedvetenhet präglar de möbler som vi ska sitta och jobba vid de
närmaste åren, sammanfattar Dan Önnerlid på Input Interiör som arrangerar
mässan. Och kanske möblera med där hemma.