Ett tak för renare luft

LUND. Temperaturen passar bättre för att bygga en igloo. Men de många minusgraderna stoppar inte familjen Gerhardssons villabygge på Kobjer. Nu har de luftrenande takpannorna kommit på plats.

Betongtakpannorna har en yta av titandioxid som dels renar luften från bilavgaser, dels håller takpannorna rena.

– Jag har valt dem för miljöns skull. Vi kommer att bo så utsatt vid Norra Ringen med mycket biltrafik och luftföroreningar. Jag hoppas att vi tack vare taket får renare luft in i huset, säger Kiran M Gerhardsson som tycker att pannornas matta yta är vacker.

När solen skiner fungerar titandioxiden som en katalysator för kvävedioxid. Det är en fotosyntes som fungerar även när det är mulet. Enligt tillverkaren, som låtit universitetet i Hannover utvärdera metoden, kan ett tak på 200 kvadratmeter varje år bryta ner lika många partiklar som en personbil släpper ut under 1 700 mils körning.

– Så vi kan köra 1500 mil med gott samvete, skrattar Kiran.

– Men vi har en bil som står för det mesta. Min hemliga plan är att gå med i en bilpool, men det är vi inte överens om ännu.

Det miljövänliga taket kostar cirka 15 000 kronor mer än ett med vanliga betongpannor.

– För merkostnaden får vi 30 års garanti, ett mer hållbart tak och mindre påväxt på ytan.

Inne i huset spikar Eric Sandell och P-O Holgersson lister på takstolarna för att bygga en luftspalt under taket. När innertaket är klart ska man spruta in lös mineralull.

Rolf Ekefjärd från lättbetongleverantören H+H tittar in. Han tycker att det ser bra ut. Det är viktigt att fogarna är täta, säger han:

– En lättbetongvägg som är rätt limmad är lufttät. Och tätheten i ett hus är lika viktig som U-värdet.

När lättbetongen är torr innehåller den minst 80 procent luft i miljoner små bubblor. Därför är den inte lika hållfast som vanlig betong, men den isolerar desto bättre.

Lättbetongen är en svensk uppfinning från 1920-talet. Men vi svenskar har inte tillverkat lättbetong på många år. Ute i världen görs det desto mer:

– Det har aldrig tillverkat så mycket lättbetong som idag, säger Rolf Ekefjärd, som liknar lättbetongtillverkningen vid att baka formbröd:

– Man blandar kalk, cement, finmald sand och vatten. Och så tillsätter man aluminiumpulver. Då jäser det.

Lättbetongen bakas i enorma formar. När den har stelnat tillräckligt skär man den i lagom bitar med pianotråd.

Sedan körs de in i autoklaver, stora tryckkokare, där man först skapar undertryck och suger ut all luft ur porerna. Sedan blåser man in vattenånga under högt tryck och ökar temperaturen till 180 grader. Resultatet blir ett relativt lätt byggnadsmaterial som man kan såga, spika och borra i.

Tillverkningsmetoden gör att lättbetongen innehåller fukt när den levereras. Rolf Ekefjärd talar om tre steg för att hantera den:

– Dels ska man skydda materialet när man bygger, så man inte tillför mer fukt. Det här vädret är perfekt, kall luft är torr.

– Sedan ska man ventilera och värma när man har fått ett tätt hus. Och när man flyttar in ska man tänka på att inte sätta en stor möbel direkt mot väggen, utan lämna en luftspalt eftersom det finns fukt kvar åtminstone den första vintern.

Kiran M Gerhardsson räknar med högre värmekostnader det första året, när husets stomme ska torkas ut.

– Men det är en kort tid för ett hus som ska stå i kanske hundra år.