Artiklar som berör detta
Ett tak för renare luft
Ryktena går om nybygget
Lätt bygge trots kylan
LUND.
Per Levin från Isover är både maskerad och beväpnad på jobbet. Andningsmasken
är nödvändig när glasullen flyger, vapnet är den kraftiga slangen som
sprutar isoleringsmaterial från lastbilen på gatan utanför. Tryckluft från
en kompressor sätter fart på glasullen. Per Levin slår av och på med en
fjärrkontroll. Efter en timme uppe på vinden kommer han ner för
metallstegen.
– Är ni redan klara? ropar Kiran M Gerhardsson som diskuterar installationer
med killarna från elfirman över en byggnadsritning som de har brett ut på en
trave gipsskivor.
– Japp, säger Per Levin och tar av andningsmasken.
– Hela huset?
– Hela huset.
Nu har vinden ett 50 centimeter tjockt isolerande täcke av lösull, som snabbt
och effektivt fyller ut vartenda hålrum.
– Mer isolering än så är inte meningsfullt, säger Kiran. Om man så lägger en
meter blir U-värdet bara obetydligt bättre.
Valet av isoleringsmaterial har varit en diskussionsfråga.
– Alla isoleringsmaterial är lika bra enligt SP. De ska inte bara isolera
utan också vara motståndskraftiga mot brand och mögel. Vi funderade på
ekofiber av cellulosa, men det blev för dyrt.
Men lösullen passar också in i Kirans miljötänkande eftersom den till 80
procent består av återvunnet glas. Och det kan återvinnas igen, försäkrar
Per Levin:
– Jag har varit med om att suga upp glasull på ett ställe och sprutat in det i
ett nytt hus.
Lösullen känns inte lika irriterande mot huden som vanlig mineralull.
– Det är inget som kliar som vanliga fibrer, säger Per Levin.
– Det känns mera som gammaldags fetvadd, säger kollegan Mats Hein, som
berättar att de hinner med tre hus på en dag.
– En intressant sak med lösull är att man började spruta av ekonomiska skäl –
det ger ju en tidsvinst, säger Kiran.
Men senare insåg man att metoden även ger energivinster. Lösullen fyller ut alla hålrum och springor effektivt. Mattor av isoleringsmaterial kräver ett mer noggrant utförande för att undvika glipor i skarvarna. Inne i huset har det hänt en hel del sedan sist.
Springorna kring fönstren är tätade och de flesta innerväggarna är resta.
– Nu kan vi sätta på värmen, säger byggmästare Bengt Sandell, som har sett
fram emot den här dagen. Eftersom huset inte har golvvärme får det bli
värmefläktar tills husets eget värmesystem med radiatorer är installerat.
Efter att ha jobbat en månad i minusgrader ska det bli skönt med lite värme.
Men byggfläktarnas viktigaste uppgift är att torka ut husets
lättbetongstomme.
Bengt Sandell visar Kiran en bred tätningstejp som han har fått tag på. Den håller bättre än standardtejpen som de har använt hittills. Nu tänker han tejpa om fogarna i plastfilmen som ska göra taket lufttätt med den nya tejpen. När huset provtrycks får de veta om de har gjort ett bra jobb.
Arkitekten Kiran M Gerhardsson uppför en energisnål villa för sin
familj, författaren Krister Gerhardsson och barnen Maurits, 18, Irma, 16,
och Karla, 12 år.
Villa Trift 3.0 (uppkallad efter blomman) byggs med en stomme av 365 mm
lättbetong. Villan, som får ett FTX-aggregat med värmeväxlare, värms av
solfångare samt en vattenmantlad kamin med ackumulatortank.
En elpatron finns i reserv. Beräknad köpt energi (bränsleenergi och el) är 64
kWh/m2 per år för värme, tappvarmvatten och fastighetsel. Boverkets krav är
max 110 kWh/m2 per år. Om det hade funnits fjärrvärme hade köpt energi
blivit 45 kWh/m2 per år.
Byggkostnaden uppskattas till ca 2,7 miljoner kronor, varav
merkostnaden för tjockare ytterväggar, radiatorer, FTX, solfångare och annat
som inte finns i standardhuset beräknas till cirka 200 000 kronor. Tomt och
byggherrekostnader är inte inräknade.
Det miljövänliga taket kostar ca 35 000 kr inkl moms. Ett
vanligt betongtak hade kostat ca 20 000 kronor.
Ingen eld utan rök
Fråga: Jag bor i villa i Lund och har installerat en spisinsats i
vår öppna spis, dels för mysfaktorn, dels som ett komplement till vår
gasuppvärmning. Dock har jag till min besvikelse läst på Lunds kommuns
hemsida att vedelding i braskaminer, öppna spisar och kakelugnar endast bör
ske i form av trivseleldning, dvs eldning vid högst två tillfällen per vecka
och då några timmar per tillfälle.
En insats i en öppen spis är ungefär ekvivalent med en braskamin med avseende
på utsläpp av illaluktande och hälsofarliga ämnen och det lär även en
vattenmantlad kamin vara. Hur går den här uppvärmningslösningen ihop med
Lunds kommuns regler och riktlinjer kring vedeldning? /Andreas Nilsson
Svar: Lunds kommun har inget förbud mot småskalig vedeldning, men
trivseleldning är att rekommendera enligt miljönämndens policy för småskalig
fastbränsleeldning.
Vi valde ett klimatneutralt energisystem – biobränsleeldning i miljögodkänd
vattenmantlad kamin, ackumulatortank, solvärme och värmeåtervinning från
ventilationen – eftersom det inte finns fjärrvärme där vi bygger. Det räknas
som klimatneutralt eftersom koldioxiden som frigörs vid förbränning tas upp
av nya träd.
Hade vi haft ett pannrum skulle där stått en pelletspanna. Fördelar är
bränslets lägre fukthalt och automatisk bränslematning som gör eldningen
bekvämare och mer kontrollerad. Men för att hålla nere byggytan valde vi en
vattenmantlad eldstad i allrummet kopplad till en ackumulatortank i
tvättstugan. Man kan elda på full effekt i ett sammanhang för att hålla nere
utsläppen och lagra värmen tills den behövs. Att kaminen har ett
uteluftsintag som gör att den inte förbrukar uppvärmd luft vid eldning var
ett bidragande skäl, liksom trivselfaktorn. /Kiran
Varför inte ett grönt tak?
Fråga:Jag och min fru följer ert bygge med största intresse.
Mycket intressant men jag undrar om du reflekterat eller övervägt att bygga
huset med grönt tak. De har ju många fördelar, inte minst ekologiska, och
som uppsamlare av regnvatten och kyla-/värmereglerare. Och gröna tak har väl
längre hållbarhet än tegel?
Vi undrar också om ni räknar med att ert värmesystem räcker till fem duschar
varje dag under en lång och kall vinter som denna? Om vi någonsin får
tillfälle att bygga själva så vill vi välja fjärrvärme för att just säkra
varmvattentillgången vintertid. Är det ett bra val? /Staffan
Bengtsson
Svar: Gröna tak ger större miljömässiga vinster i täta stadsdelar med
stor andel hårdgjord yta än i villakvarter med trädgårdar. Nyttan med
reducerad takavvattning finns dock även i villaområden med tanke på häftiga
skyfall som överbelastar dagvattensystemet. Vi kommer att förbereda det
låglutande taket på vår carport för takvegetation.
Bra tegelpannor har en livslängd på cirka 80 år. Takvegetation på ett papptak
förlänger pappens livslängd från ca 20 till 40 år, vegetationen skyddar
pappen från UV-strålning och temperaturväxlingar. Takvegetationens livslängd
beror på skötseln. Även en tunn vegetationsmatta kräver lite gödsling.
Ja, vårt värmesystem är dimensionerat för en normal tappvarmvattenproduktion
en kall vinter som denna.
Fossilfri fjärrvärme räknas av många som det samhällsekonomiskt och
miljömässigt bästa uppvärmningsalternativet. För den enskilde finns fler
fördelar: fjärrvärmeväxlaren tar lite plats, det är tryggt och bekvämt, man
behöver varken fundera på skötsel eller bränsleval. Vi hade valt fjärrvärme
om alternativet funnits. /Kiran
% är glada
% är likgiltiga