Det snöar på vinden
när flaskor blir ull

Text: Karl G Jönsson
Publicerad 15 februari 2010 14.40 Uppdaterad 29 juni 2010 10.08

Nybyggt.
Som en snökanon vräker den ut vita flingor. Men det är inte snö som faller, utan omvandlat returglas som lägger sig som ett värmande täcke på vinden ovanför familjen Gerhardssons blivande hem.

LUND.
Per Levin från Isover är både maskerad och beväpnad på jobbet. Andningsmasken är nödvändig när glas­ullen flyger, vapnet är den kraftiga slangen som sprutar isoleringsmaterial från lastbilen på gatan utanför. Tryckluft från en kompressor sätter fart på glasullen. Per Levin slår av och på med en fjärrkontroll. Efter en timme uppe på vinden kommer han ner för metallstegen.

– Är ni redan klara? ropar Kiran M Gerhardsson som diskuterar installationer med killarna från elfirman över en byggnadsritning som de har brett ut på en trave gipsskivor.
– Japp, säger Per Levin och tar av andningsmasken.
– Hela huset?
– Hela huset.

Nu har vinden ett 50 centimeter tjockt isolerande täcke av lösull, som snabbt och effektivt fyller ut vartenda hålrum.
– Mer isolering än så är inte meningsfullt, säger Kiran. Om man så lägger en meter blir U-värdet bara obetydligt bättre.

Valet av isoleringsmaterial har varit en diskussionsfråga.
– Alla isoleringsmaterial är lika bra enligt SP. De ska inte bara isolera utan också vara motståndskraftiga mot brand och mögel. Vi funderade på ekofiber av cellulosa, men det blev för dyrt.

Men lösullen passar också in i Kirans miljötänkande eftersom den till 80 procent består av återvunnet glas. Och det kan återvinnas igen, försäkrar Per Levin:
– Jag har varit med om att suga upp glasull på ett ställe och sprutat in det i ett nytt hus.

Lösullen känns inte lika irriterande mot huden som vanlig mineralull.
– Det är inget som kliar som vanliga fibrer, säger Per Levin.
– Det känns mera som gammaldags fetvadd, säger kollegan Mats Hein, som berättar att de hinner med tre hus på en dag.
– En intressant sak med lösull är att man började spruta av ekonomiska skäl – det ger ju en tidsvinst, säger Kiran.

Men senare insåg man att metoden även ger energivinster. Lösullen fyller ut alla hålrum och springor effektivt. Mattor av isoleringsmaterial kräver ett mer noggrant utförande för att undvika glipor i skarvarna. Inne i huset har det hänt en hel del sedan sist.

Springorna kring fönstren är tätade och de flesta innerväggarna är resta.
– Nu kan vi sätta på värmen, säger byggmästare Bengt Sandell, som har sett fram emot den här dagen. Eftersom huset inte har golvvärme får det bli värmefläktar tills husets eget värmesystem med radiatorer är installerat. Efter att ha jobbat en månad i minusgrader ska det bli skönt med lite värme. Men byggfläktarnas viktigaste uppgift är att torka ut husets lättbetongstomme.

Bengt Sandell visar Kiran en bred tätningstejp som han har fått tag på. Den håller bättre än standardtejpen som de har använt hittills. Nu tänker han tejpa om fogarna i plastfilmen som ska göra taket lufttätt med den nya tejpen. När huset provtrycks får de veta om de har gjort ett bra jobb.


Kiran M Gerhardssons blogg

Kiran M Gerhardssons hus

Arkitekten Kiran M Gerhardsson uppför en energisnål villa för sin familj, författaren Krister Gerhardsson och barnen Maurits, 18, Irma, 16, och Karla, 12 år.
Villa Trift 3.0 (uppkallad efter blomman) byggs med en stomme av 365 mm lättbetong. Villan, som får ett FTX-aggregat med värmeväxlare, värms av solfångare samt en vattenmantlad kamin med ackumulatortank.
En elpatron finns i reserv. Beräknad köpt energi (bränsleenergi och el) är 64 kWh/m2 per år för värme, tappvarmvatten och fastighetsel. Boverkets krav är max 110 kWh/m2 per år. Om det hade funnits fjärrvärme hade köpt energi blivit 45 kWh/m2 per år.
Byggkostnaden uppskattas till ca 2,7 miljoner kronor, varav merkostnaden för tjockare ytterväggar, radiatorer, FTX, solfångare och annat som inte finns i standardhuset beräknas till cirka 200 000 kronor. Tomt och byggherrekostnader är inte inräknade.
Det miljövänliga taket kostar ca 35 000 kr inkl moms. Ett vanligt betongtak hade kostat ca 20 000 kronor.

FRÅGA KIRAN

Ingen eld utan rök
Fråga: Jag bor i villa i Lund och har installerat en spisinsats i vår öppna spis, dels för mysfaktorn, dels som ett komplement till vår gasuppvärmning. Dock har jag till min besvikelse läst på Lunds kommuns hemsida att vedelding i braskaminer, öppna spisar och kakelugnar endast bör ske i form av trivseleldning, dvs eldning vid högst två tillfällen per vecka och då några timmar per tillfälle.
En insats i en öppen spis är ungefär ekvivalent med en braskamin med avseende på utsläpp av illa­luktande och hälsofarliga ämnen och det lär även en vattenmantlad kamin vara. Hur går den här uppvärmningslösningen ihop med Lunds kommuns regler och riktlinjer kring vedeldning? /Andreas Nilsson

Svar: Lunds kommun har inget förbud mot småskalig vedeldning, men trivseleldning är att rekommendera enligt miljönämndens policy för småskalig fastbränsleeldning.
Vi valde ett klimatneutralt energisystem – biobränsle­eldning i miljögodkänd vattenmantlad kamin, ackumulatortank, solvärme och värmeåtervinning från ventilationen – eftersom det inte finns fjärrvärme där vi bygger. Det räknas som klimatneutralt eftersom koldioxiden som frigörs vid förbränning tas upp av nya träd.
Hade vi haft ett pannrum skulle där stått en pelletspanna. Fördelar är bränslets lägre fukthalt och automatisk bränslematning som gör eldningen bekvämare och mer kontrollerad. Men för att hålla nere byggytan valde vi en vattenmantlad eldstad i allrummet kopplad till en ackumulatortank i tvättstugan. Man kan elda på full effekt i ett sammanhang för att hålla nere utsläppen och lagra värmen tills den behövs. Att kaminen har ett uteluftsintag som gör att den inte förbrukar uppvärmd luft vid eldning var ett bidragande skäl, liksom trivselfaktorn. /Kiran

Varför inte ett grönt tak?
Fråga:Jag och min fru följer ert bygge med största intresse. Mycket intressant men jag undrar om du reflekterat eller övervägt att bygga huset med grönt tak. De har ju många fördelar, inte minst ekologiska, och som uppsamlare av regnvatten och kyla-/värmereglerare. Och gröna tak har väl längre hållbarhet än tegel?
Vi undrar också om ni räknar med att ert värmesystem räcker till fem duschar varje dag under en lång och kall vinter som denna? Om vi någonsin får tillfälle att bygga själva så vill vi välja fjärrvärme för att just säkra varmvattentillgången vintertid. Är det ett bra val? /Staffan Bengtsson

Svar: Gröna tak ger större miljömässiga vinster i täta stadsdelar med stor andel hårdgjord yta än i villakvarter med trädgårdar. Nyttan med reducerad takavvattning finns dock även i villaområden med tanke på häftiga skyfall som överbelastar dagvattensystemet. Vi kommer att förbereda det låglutande taket på vår carport för takvegetation.
Bra tegelpannor har en livslängd på cirka 80 år. Takvegetation på ett papptak förlänger pappens livslängd från ca 20 till 40 år, vegetationen skyddar pappen från UV-strålning och temperaturväxlingar. Takvegetationens livslängd beror på skötseln. Även en tunn vegetationsmatta kräver lite gödsling.
Ja, vårt värmesystem är dimensionerat för en normal tappvarmvattenproduktion en kall vinter som denna.
Fossilfri fjärrvärme räknas av många som det samhällsekonomiskt och miljömässigt bästa uppvärmningsalternativet. För den enskilde finns fler fördelar: fjärrvärmeväxlaren tar lite plats, det är tryggt och bekvämt, man behöver varken fundera på skötsel eller bränsleval. Vi hade valt fjärrvärme om alternativet funnits. /Kiran

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Det snöar på vinden
när flaskor blir ull"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu