Grönt ljus för tätt hus

LUND. – Har ni syrgas med er?

Stämningen är hög och skämten haglar när vi stiger in. Ytterdörren är avlyft och Per-Ola Olsson från Byggnadsingenjörerna Hessleholmen AB håller på att rigga upp en skärm i dörröppningen som tätar mot karmarna. I mitten sitter en fläkt.

Vi är de sista som kommer in innan huset förseglas och provtryckningen inleds. Fläkten drar igång med ett högt surrande ljud och börjar skapa undertryck i huset. Per-Ola Olsson ställer in olika värden, från 10 till 60 pascal, och mäter hur mycket luft som passerar ut.
– På grundval av det gör jag en beräkning av hur mycket luft huset läcker.

Redan efter några minuter har han ett resultat. Sällskapet samlas kring hans instrument som ligger på en packe gipsskivor.
– Det ser faktiskt väldigt bra ut redan nu, avslöjar han och möts av förväntansfulla leenden.

– Det läcker cirka 0,2 liter i sekunden per kvadratmeter. Det är riktigt bra!

Kiran M Gerhardsson jublar. Hennes hus är tätare än hon vågat hoppas på. Hon hade satt 0,3 som mål:
– Det är samma krav som på passivhus.

Och Kirans hus är alltså ännu tätare. Det betyder att energianvändningen sjunker rätt rejält utan att man sänker värmen i huset.
– Att göra huset riktigt tätt är billigare än att isolera mera, säger hon.

De flesta husföretag sätter gränsen på 0,6 vid provtryckning, berättar Per-Ola Olsson. Måttet anger hur många liter luft som läcker ut per kvadratmeter av husets klimatskal, det vill säga golv, väggar och tak.

Nu blir fläktljudet högre. Han sätter ett undertryck på 50 pascal och börjar gå runt med sin värmekamera som avläser väggytornas temperatur. Gult är bra, grönt är lite svalare. Rött är okej, men på sina ställen är det mörkblått. Blått betyder kallt.
– Man kan bygga ett hus väldigt tätt, säger han. Men så har man färdiga byggdelar som är svårare att påverka med tätning.

Drevningen mellan fönsterkarm och vägg är väldigt bra, konstaterar han.
– Fönster är känsliga delar. Aluminiumlisten här leder kyla. Det är inget läckage, det är en köldbrygga.

I ett hörn hittar kameran en mörkblå fläck. Formen visar att det kommer in kall luft. Men det är ingen stor grej, säger Per-Ola Olsson.
– Det måste vara ett elrör som går här, säger byggmästaren Bengt Sandell och känner med handen.

Det svåraste att täta i ett lättbetonghus med takkonstruktion av trä är skarven där vägg och tak möts, säger Per-Ola Olsson. Lättbetongen är lufttät, och i taket finns en lufttät plastfilm. Men skarven där de möts ställer höga krav på noggrannhet.
– Jag var lite orolig för det här. Anslutning är en känslig punkt. Men detta är ett mycket bra resultat.

Nu har han gått runt hela huset. Och konstaterar:
– Det är riktigt bra. Ni har gjort ett bra jobb.

Byggmästare Bengt Sandell och hans snickare, P-O Holgersson och Eric Sandell, går omkring och myser.
– Ni fick med det där, va? säger Bengt Sandell till oss med ett skratt.

När huset är fullt färdigt med alla ytskikt på plats minskar luftläckaget ytterligare.
– Vi kanske kommer ner någonstans mellan 0,15 och 0,20, säger Per-Ola Olsson. Detta kan bli ett riktigt bra, energisnålt hus. Det har alla förutsättningar.