Solfångarna på plats på taket

LUND.. Några rader takpannor har plockats ner för att ge plats för de tre plana solfångarna. Kim Jeppsson håller på med att ansluta takpannorna så att taket sluter tätt kring panelerna. Den vita skyddsplasten sitter kvar på panelerna tills systemet är installerat och körklart. Inte för att skydda glaset, utan för att förhindra att solen hettar upp solfångarna innan de är inkopplade. Det kan bli höga temperaturer, uppåt 180 grader, varnar Glenn Sax som är distriktschef för den tyska leverantören Viessmann.

–‑När man har kopplat ihop solfångarna med ackumulatortanken, vätskan är ifylld och systemet aktiverat – då tar man bort plastfilmen.

En solfångaranläggning i den här storleken kan kosta bortåt 40 000 kronor. Att integrera solfångarna i taket, som Kiran M Gerhardsson har valt att göra, i stället för att montera dem ovanpå, kostar kanske bortåt 10 000 mer.

– ‑ Visst, det är en dyr investering, säger hon, men det är väldigt pålitligt. Man vet precis vad det kommer att kosta de närmaste tjugo åren.

När har anläggningen betalat sig?

Det är omöjligt att säga, menar hon:

– Vi vet ju inte vad energipriset blir. Men allt tyder ju på att det med tiden blir en allt bättre affär. Och den tekniska livslängden är minst 30 år.

Hur mycket ger anläggningen?

– Här får man ner 3 000 kilowatttimmar per år, säger Glenn Sax. Det motsvarar ungefär en tredjedel av det beräknade värmebehovet.

Varför lägger man då inte dubbelt så många solfångare på taket och fyller hela årsbehovet? Nej, det fungerar inte riktigt så, förklarar han.

– Dimensionerar du anläggningen för vintersäsongen så är den helt överdimensionerad för sommarhalvåret. Om du har en pool att värma eller ett borrhål att pumpa ner överskottsvärmen i så går det bra, men om man inte leder bort värmen så stagnerar solfångarna.

Och stagnation är ett problem som branschen jobbar mycket med i dag. När ackumulatortanken i huset har nått den temperatur den ska ha, till exempel 80 grader, stängs pumpen av. Då tar det bara fem minuter innan solfångarna kokar. De kan bli 180 grader varma, och all vätska trycks ner i en expansionstank. Man kan säga, med elektriska termer, att det blir en kortslutning i systemet. En stagnerad solfångare levererar ingen värme alls. Dessutom kan de höga temperaturerna på sikt skada anläggningen.

Det är alltså mycket att tänka på när man ska köpa en solfångaranläggning. Störst eller effektivast är inte alltid bäst för det egna behovet.

– Det är viktigt att välja en P-märkt solfångare. Det finns så mycket skräp på marknaden, påpekar Kiran M Gerhardsson. Det är bara att kolla på SP:s hemsida.

– Och välj ett fabrikat som är välkänt på marknaden, ett beprövat märke som har funnits några år, säger Glenn Sax. Det finns många lycksökare.