MALMÖ. Varken Cecilia, som är konstnär, eller Flemming, som är forskare
på Socialhögskolan vid Lunds universitet, hade byggt något innan de gav sig
i kast med stugbygget, undantaget en och annan Billy-historia från IKEA. Men
nu, några år efter att de fann sitt smultronställe är de glada över att de
drev igenom projektet och följde sin längtan att bo nära naturen under
sommarhalvåret.
– Det här har varit en del i vår livsplanering. Jag hade en längtan att hitta
en plats med högt i tak, där tanken får spelrum och man kan gå runt och
skrota och vara sig själv, säger Cecilia Kristensen Sering.
– Vi vill lära våra barn känna respekt för det som växer, ge dem alla de
sinnliga upplevelser som en trädgård bär med sig, blommornas dofter och
smaken av egna jordgubbar.
När de köpte sin kolonilott i Mossängens sommarstad i utkanten av Malmö stod
en vanlig kolonistuga med sadeltak på tomten. När sonen Max började hosta
och visa astmaliknande symptom av att vistas i stugan började de ana oråd.
Tyvärr visade det sig att stugan var rötskadad i en omfattning som varken
säljare eller köpare kunnat ana. Det var bara att riva rubbet och börja om
från noll, berättar Flemming Kristensen.
– Vi hade inte så mycket val. Så vi började fundera kring hur 2000-talets
kolonistuga kan se ut, vi ville ha något som kändes nytt och som rymde alla
funktioner.
De gav sig i kast med att trolla så gott det gick med de magiska måtten.
Stugan fick vara max 40 kvadratmeter, med samma takhöjd som den ursprungliga
stugan. Men familjen Sering- Kristensen har bott trångt tidigare och det
märks att de är vana vid att tänka compact living.
Cecilia och Flemming gjorde ritningarna inspirerade av minimalism och funkis,
och med några goda råd längs vägen från ett par vänner som är arkitekter.
Flemming tog ut semester för att få tid att bygga, och snart var stommen och
ytterväggarna på plats. Stugan växte fram allt eftersom, under kvällar och
helger vid sidan av deras ordinarie jobb.
Samtidigt började Cecilia Kristensen Sering anlägga trädgården.
– Det har varit en bärande princip att låta arbetet ta tid, klura sig fram
och känna in sig allt eftersom. Och det är skönt att få jobba med händerna,
särskilt som vi annars sitter på ändan och jobbar hela dagarna!
De anlitade hantverkare för att lägga takpappen på det karaktäristika
pulpettaket. Flemmings pappa, som är elektriker, installerade el och
jordfelsbrytare, och en vän till familjen som är byggnadsingenjör kollade
konstruktionen under arbetets gång.
– Vi har pausat arbetet under somrarna och bott där i det skick det var. Det
är viktigt att inte projektet tar över hela ens liv, och att man tar sig tid
att umgås under tiden, säger Flemming som poängterar att hela familjen har
varit delaktig i projektet.
Det kombinerade köket och vardagsrummet känns rymligt med verandan utanför.
Barnen har ett eget rum, medan sovloftet rymmer föräldrarnas säng och
arbetsplats.
Området har just fått avlopp inkopplat. Snart får familjen toalett och badkar
i det lilla badrummet. Nu bor de här halva året, mellan mitten av april och
mitten av oktober, då vattnet är inkopplat. Resten av året bor de i sin
hyresrätt på 80 kvadratmeter på Gamla Väster. De stortrivs med att kunna
växla mellan stadens brus och livet nära naturen.
– Även om det är litet här funkar det jättebra. Barnen är ofta hos kompisar på
kolonin eller ute i trädgården och leker, så det känns ibland nästan större
än i lägenheten, förklarar Cecilia Kristensen Sering.
För att få mer plats kommer de så småningom att bygga en kombinerad tonårslya
och ateljé på 15 kvm.
– Men att bo på en begränsad yta gör att man verkligen lär sig umgås med
varandra som en familj, säger Flemming.