Första passivhuset i lättbetong

Nybyggt.
Passivhus – extremt välisolerade hus utan konventionellt värmesystem – har hittills förknippats med komplicerade väggkonstruktioner. Nu utmanar tre skånska företag konventionerna genom att bygga det första passivhuset i lättbetong.

LOMMA.
– Vi känner att vi bryter ny mark, säger arkitekt Claes R Janson, vd för Metro Arkitekter i Malmö, som lanserar det nya huset i samarbete med entreprenören Haaks Stenhus i Ängelholm och lättbetongtillverkaren H+H.

Den vanligaste invändningen mot passivhus är den flerskiktade väggkonstruktionen med träreglar, gipsskivor, plastfilm och tjocka lager mineralull. Det krävs stor noggrannhet för att få väggen lufttät, och samtidigt finns alltid risken för fuktskador som kan få allvarliga konsekvenser.

En lättbetongvägg är lufttät, men tillåter fuktvandring genom väggen utan att materialet drabbas av röta eller mögel.

Den svenska standarden för passivhus sätter inget gränsvärde för U-värdet, det vill säga hur väl isolerat huset ska vara. Däremot ställer man höga krav på husets lufttäthet och energianvändning.

H+H tillverkar en lättbetong med mycket låg densitet, 275 kilo per kubikmeter. Det betyder att materialet innehåller en väldigt stor andel luft i miljoner små bubblor. Samtidigt gör man väggarna tjockare än standard; passivhusen som ska uppföras på Lerviksområdet i Lomma får solida halvmetertjocka väggar, till skillnad från standardväggen som är 365 millimeter tjock. Väggarna putsas in- och utvändigt, sedan är de klara.
– Jag tror på lo-tech, enkla grepp. Inte så mycket installationer, säger Claes R Janson. Rolf Ekefjärd, teknisk chef på H+H, håller med:
– Ju enklare man bygger desto mindre risk för fel blir det.

Arkitekt Urban Skogmar har ritat villorna i ett modernt formspråk som ger uttryck för dess konstruktion och funktion:
– Förutsättningen här är att vi har femtio centimeter tjocka stenväggar. Jag såg ingen anledning att dölja att det är ett stort och gediget hus. Jag har valt att ge ett intryck av stora stenblock som är staplade på varandra. Det ska kännas som något nytt, inte nyfunkis som vi har sett så mycket av de senaste åren.

Att huset har en kvadratisk planlösning är också något som stämmer med lågenergiprofilen.
– Det är lite basic för passivhus, att inte hålla på med vinklar och utbyggnader.

Samma sak gäller fönstren. Höga ljusinsläpp från golvet och nästan upp till taket, men inga hela glasväggar som vi har sett så mycket av under senare år.
– Vi har sett en utveckling mot större glasytor de senaste åren, säger Lars Albing på Haaks Stenhus. De fönsterytor vi har här är en återgång till det som var normalt tidigare. Samtidigt krävs det fönster med mycket goda U-värden. Därför letar man på den tyska marknaden, där utbudet är större.

Vinklade fönstersmygar ger maximalt ljusinsläpp trots tjocka väggar och smala fönster. Och mitt i huset bildar trapphuset en ljusbrunn där ljuset reflekteras ner från en taklanternin, som sommartid kan vädra ut överskottsvärme.

– Det kan bli för varmt också i ett välisolerat hus. Med de solida väggarna ger en värmetröghet som kapar topparna, säger Urban Skogmar. Men det handlar inte bara om teknik.
– Många passivhus vi har sett har hög präktighetsfaktor. Här vill vi göra något som ligger i framkant när det gäller passivhustekniken, men också har den modernaste arkitekturen, säger Claes R Janson. Den som vill ha ett passivhus har inte haft så mycket att välja på. Men man ska inte behöva ge upp något för att bo energisnålt.

De båda villorna på Lerviksområdet i Lomma har planerad byggstart under våren och ska stå klara våren 2011. Men redan på Nordbygg i Stockholm i slutet av mars kommer de tre företagen att lansera de nya passivhusen stort i en gemensam monter.

Kamin och solfångare

Passivhus är en de­finition på låg­energihus som syf­- tar till att ha betydligt bättre prestanda än kraven i Boverkets Byggregler.

Passivhusen på Lerviksområdet i Lomma saknar konventionellt uppvärmningssystem med radiatorer eller golvvärme. De välisolerade väggarna och ett FTX-ventilationssystem med värmeväxlare (och ett elbatteri för kalla dagar) ska ge tillräcklig temperatur inomhus. Badrummen får elektrisk golvvärme för komfortens skull. 6 m2 solfångare på taket ger tappvarmvatten. Huset får vedkamin för trivseleldning.

Arkitekt: Urban Skogmar.

Boyta: 178 m2.

Beräknat pris med tomt: 4–5 miljoner kronor.

Författare: Karl G Jönsson
Publicerad 2 mars 2010 13.32
Uppdaterad 2 mars 2010 13.32

Nybyggt
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu