Alla
2010 års granskade bostäder
Sydsvenskans bogranskare var under året som gick ute på tretton olika
bogranskningar. Det var hyreshus, bostadsrätter och villor i sydvästra Skåne
och för första gången: i Köpenhamn! Snittbetyget blev 3,45 – en bra bostad
alltså men fortfarande finns en del att önska.
Under året utdelades högsta betyg, fem postryttare, en gång.
Denna gång var det ett hus som gjort en riktig klassresa som fick
bogranskarnas gillande: ”Ryska huset” på Stora Södergatan i Lund. Huset
byggdes ursprungligen för hundra år sedan men fick förfalla under 80- och
90-talet och kallades skandalhus i tidningsartiklar. Vattnet läckte in, det
fanns inga element och elsladdar hängde löst. En ny ägare, en liten
byggherre, valde att riva innanmätet och återskapa. Till och med våningsplan
och balkonger revs och byggdes upp igen.
– Det här är ett väldigt oortodoxt sätt att ta sig an en husrenovering.
Kreativt, känsligt och ambitiöst, säger Thomas Hellquist.
En riktigt bra bostad är välplanerad, inbjuder till möten mellan grannar, är
energimässigt hållbar och anknyter också till omgivningen.
– Det stadsmässiga sammanhanget är svagt i flertalet nybyggen, det blir lätt
som enklaver som är utslängda, säger Tomas Wikström.
– Det ska inte bara vara ett hus på en tomt, det är viktigt att man bygger
ihop staden, säger han.
Ett gott exempel är Oscarshus i Lomma hamn som passar in i skalan och som
tillför något med sina butiker i bottenvåningen.
Även bokalerna på Rosengård, där gamla bostäder byggts på med affärslokaler,
tillför något då de skapar nya mötesplatser och gör området attraktivt även
för den som inte bor där.
– Själva idén med bokalerna är värd betyget 6 av 5, säger bogranskaren Ida
Stavenow.
Ett annat gott exempel är Fredslyckan i Lund där området förtätats genom att
gamla tvåvåningshus byggts på med två nya våningar. Här har man skapat nya
bostäder utan att använda dyrbar åkermark, och det har blivit bra tycker
bogranskarna.
– Husen har vunnit mycket på omvandlingen. De gamla husen hade inga särskilda
kvaliteter men de nya känns tilltalande med sina välvda tak och blandade
fasadfärger, man har skapat en helt ny karaktär, säger Thomas Hellquist.
– Det här omgörningsgreppet är så intressant att jag hoppas det inspirerar
andra, säger han.
Under året som gick tog bogranskarna för första gången steget över Sundet. Det
blev en intressant resa. Båda granskningsobjekten i Köpenhamn, spektakulära
8-tallet och Sluseholmens kanalby, fick betyget 3. Här blev en
”byggkulturskillnad” mellan länderna synlig. I den granskade lägenheten på
8-tallet fanns till exempel inte en enda garderob, det saknades entréhall
och lägenheten hade bara en toalett trots två våningar. Det hade aldrig
funkat i Sverige.
– Det är nog så att vi i Sverige är mer praktiska i vårt byggande. I Danmark
styrs man mer av det estetiska, säger Thomas Hellquist.
Energigranskaren Anna Kjellman förvånades över de låga energiambitionerna på
andra sidan Sundet:
– Ytterväggarna är inte så tjockt isolerade. Och att man inte har någon
värmeåtervinning i ventilationen är anmärkningsvärt, det är nästan en
förutsättning för att klara svensk standard, sa Anna Kjellman.
Bogranskarna konstaterar att bostadskvaliteten i Sverige höjts betydligt sedan
de gjorde sin första granskning 1993, men det finns fortfarande saker att
utveckla menar de. Thomas Hellquist efterlyser mer flexibla planlösningar:
– Alla bostäder vi granskat är planerade på ungefär samma sätt: ett stort rum
och flera små rum.
Han saknar också omsorg om hallen:
– Många bostäder vi granskar saknar en vettig hall. Entrén är ju en slags
transitstation: här byter man om, här ställs saker som ska ut ur lägenheten
eller som just kommit in, här behövs avställningsytor för post, kassar,
nycklar, mobiler ... Den är ett rum som förtjänar sin egen karaktär, säger
Thomas Hellquist.
Han hoppas också att fönstret ska få en mer framträdande plats i
bostadsplaneringen framöver.
– Fönstrets form och detaljering ger rummet dess karaktär. Men detta tycks
vara bortglömt i nutida arkitektur. Alltför ofta ser vi bostäder där
fönsterhålet, hörnfönstret och det stora glaspartiet är ospänstigt
proportionerade, inramade av fyrkantiga och klumpiga profiler och försedda
med en snål fönsterbänk, säger Thomas Hellquist.