Sistnämnda är min egen absoluta favorit. Men säsongen är ju rätt begränsad, så
i väntan på rätta väderbetingelser kvalar en väl tilltagen öronlappsfåtölj
med tillhörande fotpall in som god tvåa.
Inte helt oväntat har familjens hund samma favoritplats. Det räcker med att
man lyfter en halvmeter från stolen så vips är platsen upptagen. Ändan
landar på fyra tassar när man ska sätta sig igen och två bruna ögon tittar
ytterst förebrående.
Att med barsk röst kommendera ”ner” renderar ett svårmodigt ögonkast ”...men
du kan väl ändå inte mena att jag ska flytta på mig?”
Återstår bara att baxa upp hunden i famnen och sätta sig med honom i knäet.
Detta i sin tur slutar för det mesta med att han efter en stund hoppar ner
på golvet och med en djup suck lägger sig under soffbordet. Tills man själv
lyfter från fåtöljen och allt börjar om igen.
Min allra skönaste fåtölj var dock en pösig historia i naturfärgat linnetyg
med smala bruna ränder som liksom slöt sig om en när man sjönk ner i den.
Armstöden var breda och man kunde bara glida ner lite åt ena hållet så hade
man en perfekt kudde. Den tillhörande fotpallen var stor nog att rymma både
bricka och ben.
Jag vet inte hur många gånger jag somnat i fåtöljens famn, sådär gott som man
gör när man bara ska blunda en liten stund. Klart är att tyget blev tämligen
solkigt med tiden och stoppningen uttjänt. En billig möbeltvätt gjorde
dessvärre tyget jämngrått och i kombination med skumtvättens snärtiga
tallbarrsdoft blev fåtöljens saga all. Efter tårögt farväl kördes den gamla
trotjänaren till återvinningscentralen.
Tillbaka till den inledande frågan: Var trivs du allra bäst? Det går lika bra
med ett soligt hörn i bersån som bakom arbetsbänken i snickarboden.
Hör av dig till Hemmaredaktionen och berätta:
hemma@sydsvenskan.se