Detta för att man ska kunna bränna ner ljuset ända ner till sista stumpen,
särskilt viktigt förr då ljus var en lyxvara.
Skultuna firar förstås sitt 400-årsjubileum med pompa och ståt. I veckan
invigdes en utställning på Svensk Form i Stockholm där man visar ett urval
av mässingsföremål, klassiska och nytillverkade.
Den 11 februari, själva födelsedagen, blir det fest i Skultuna med besök av
både landshövding och biskop och i juni kommer kronprinsessan Victoria och
avtäcker en minnesplatta utanför bruket – dock inte i mässing utan i brons!
– Mässing klarar sig inte så bra utomhus, förklarar Skultunas nye VD Viktor
Blomqvist.
Han berättar också att Skultuna kanske inte är det allra äldsta företaget i
Sverige, men det är det äldsta som fortfarande verkligen tillverkar den
ursprungliga produkten, mässing.
Det var kung Karl IX som 1607 förverkligade sina planer på ett svenskt
mässingsbruk, inte minst för att kunna exportera den populära mässingen för
krigsändamål.
Skultuna, en mil norr om Västerås i Västmanland, visade sig vara den
lämpligaste platsen. Det låg nära Falu Koppargruva – mässing är en legering
av koppar och zink – och från närbelägna Svartån kunde man få vattenkraft.
Skultuna bruk ligger fortfarande kvar i den ursprungliga och vackra miljön i
dalgången utmed Svartån precis där det grundades 1607. Det har överlevt tre
bränder, två konkurser, en översvämning och minst sagt växlande ekonomiska
epoker.
Under 400 år har förstås Skultunas produkter växlat med modet. Den
outslitliga och evigt populära kontorsljusstaken är den enda som överlevt
ända till idag i sin ursprungliga form.
Det allra äldsta bevarade mässingsföremålet från bruket är en takkrona som
hänger i Vårfrukyrkan i Enköping och är daterad 1619.
Det yngsta? En ”gustaviansk” jubileumsljusstake, komponerad av antikexperten
Peder Lamm efter klassiska förlagor i brukets museum, och som tagits fram
för att fira de 400 åren.
Däremellan har det producerats uniformsknappar, kandelabrar, hinkar,
mjölkhämtare – dagens pensionärer minns säkert de buktande mässingskrukorna
– smycken, ammunitionshylsor, mässingstråd med mera.
En klassiker är den lilla skyddsängeln som producerades under andra
världskriget som en symbol för fred.
– Den är vår populäraste produkt än i dag och säljs årligen i ca 15 000
exemplar, framförallt som dopgåva, berättar Viktor Blomqvist.
På Svensk Form visas en riktig praktpjäs, en magnifik dopfunt som formgavs
av Carl Hjalmar Norrström. Den visades först på Stockholmsutställningen
1897, där den prisbelönades, och fick guldmedalj vid världsutställningen i
Paris år 1900.
På utställningen finns också ett unikt skyttepris, baserat på en granat med
utstickande ljushållare formade som romerska skepp.
I den ”moderna” montern trängs manschettknappar prydda med den skyddade
kungakronan, som Skultuna har rätt att använda efter det kungliga arvet från
Karl IX.
Barbapappa-formade flasköppnare och ljushållare har designats av Thomas
Sandell och naturligtvis har också Sigvard Bernadotte haft ett finger med i
utvecklingen under 1970- och 80-talet: fat och salt- och pepparkar i
kombinerad mässing och aluminium.