Stockholm. Trångboddheten ökar. Tre av fem svenskar bor i kommuner där det är
ont om bostäder, enligt Boverket. Medan små kommuner tappar invånare höjs
trycket på storstäderna.
Det behövs byggas minst 35 000–40 000 nya lägenheter per år, anser Statens
Bostadskreditnämnd (BKN).
– Man bygger alldeles för lite. Vi ser att byggandet ökar sakta men säkert
efter finanskrisen, men det behövs fler lägenheter för att få bukt med
problemet, säger Lars Magnusson, generaldirektör på BKN.
Långa väntetider, höga hyror och delade boenden är vardagsmat i storstäderna.
De stora förlorarna är pensionärer, unga och stora barnfamiljer.
Simon Larsson, 23 år, flyttade från Luleå till Stockholm när han fick praktik
på ett konsultföretag. Nu bor han i en andrahandslägenhet på Södermalm med
tre kompisar. Men kontraktet gäller bara till slutet av augusti, sedan står
han utan bostad igen.
– Det är väldigt svårt att få tag i en lägenhet även om man inte har så höga
krav. Vi hade oerhörd tur som hittade den här och om man delar så har man
råd med hyran, men nu måste vi hitta något nytt, säger Larsson.
I Luleå var det lättare att få någonstans att bo, säger han. Någon kommunal
bostadskö har han inte ställt sig i.
– Det känns ganska hopplöst med så extremt långa väntetider.
Boverkets undersökning visar att kommunerna säljer av allt fler allmännyttiga
lägenheter, de allra flesta ligger i Stockholm.
– Men vi ser en dramatisk minskning av försäljningen de närmaste två åren
enligt kommunerna, säger Hans-Åke Palmgren på Boverket.
Det var efter finanskrisen som efterfrågan på lägenheter tog fart på nytt och
byggindustrin fick bråttom att hinna i kapp. Enligt BKN sätter de kraftigt
stigande byggkostnaderna en käpp i hjulet för möjligheten att bygga bort
bostadsbristen.
– Vi vet att marknaden är övervärderad. Nu är det viktigt att upprätthålla
konkurrensen. De höga priserna har lett till att kostnaden ökat rejält både
när det gäller markpriser och byggmaterial, säger Lars Magnusson.